Svensk äldreomsorg har mycket att lära av grannländer

När blickarna nu riktas mot framtidens äldreomsorg vill Kommunal peka på kopplingen mellan verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö. Det är centrala frågor för medlemmarna i Kommunal, men minst lika viktiga för arbetsgivare som vill behålla sin personal och kunna rekrytera för framtiden. Och för politiker som vill leverera en äldreomsorg av högsta kvalitet till medborgarna.

De nordiska länderna var för 30 år sedan ganska lika när det gäller offentligt finansierad äldreomsorg. Sedan 1990-talet har det också funnits gemensamma utvecklingstendenser. Omsorgsinsatserna har koncentrerats till mer hjälpkrävande personer, vilket betyder att de som får insatser är äldre och skörare än tidigare. Utvecklingen mot privatisering och marknadifiering har också varit tydlig i alla nordiska länder.

Men det finns också centrala skillnader. Skillnader som visar att Sverige kan lära mycket av de nordiska erfarenheterna, särskilt om vi vill rusta äldreomsorgen bättre.

NORDCARE-studien (2015), som jämför arbetsmiljön i äldreomsorgen i de nordiska länderna, visar på flera viktiga skillnader som är intressanta – och avslöjande.

Ett område där den svenska äldreomsorgen avviker från övriga Norden är förekomsten av delade turer. I nordisk jämförelse är Sverige unikt – delade turer förekommer i stort sett bara i Sverige.

I Sverige arbetar drygt var tionde anställd inom äldreomsorgen delade turer varje vecka och ytterligare en tredjedel arbetar delade turer någon gång i månaden. Sammanlagt är det närmare hälften av personalen på äldreboenden och mer än en tredjedel av de hemtjänstanställda som arbetar delade turer minst en gång i månaden, enligt studien. Kommunals medlemsundersökning visar dessutom att situationen i Sverige har försämrats. Enligt tidningen Kommunalarbetarens genomgång 2019 fanns det fortfarande scheman med delade pass i två tredjedelar av de svenska kommunerna.

En annan arbetstidsfråga där Sverige avviker från de övriga nordiska länderna handlar om huruvida arbetstiderna går att kombinera med familjeliv och sociala aktiviteter. Andelen missnöjda medarbetare är klart högre i Sverige än i resten av Norden – 41 procent jämfört med 31 procent i Finland, 23 procent i Norge och endast 8 procent i Danmark.

Det är också bara i Sverige som detta problem har ökat sedan 2005. Mest nöjda är de danska äldreomsorgsanställda, som är mycket mer nöjda med sina arbetstider. Inte så konstigt med tanke på att det i Danmark inte alls är lika vanligt som i de andra länderna att arbeta en kombination av tre olika skift: vardagar dagtid, vardagar kvällstid samt helg. Bara 10 procent av den danska äldreomsorgspersonalen arbetar så, jämfört med 42 procent i Finland, 47 procent i Norge och hela 52 procent i Sverige.

Det finns ett starkt samband mellan hur man ser på sina arbetstider och att vilja att lämna yrket. Det bekräftas av att en betydligt högre andel av den svenska äldreomsorgens personal överväger att sluta.

Från Kommunals sida vill jag lyfta dessa skillnader som inspiration. Dagens arbetsvillkor i äldreomsorgen hör inte hemma i ett välfärdsland som Sverige. Jag vill att svenska arbetsgivare lär av sina nordiska grannar: det är fullt möjligt att organisera arbetet på ett bättre sätt. Det är möjligt att hitta andra sätt att lägga arbetsscheman, som bättre passar de anställdas familjeliv och fritid.

Hur kan vi få fler att välja jobb inom äldreomsorgen? Det är inte rymdforskning. Behovet är skriande av att förbättra arbetsmiljön och öka omsorgsarbetets attraktivitet. Personalen ska kunna planera sin dag och sin fritid.

Medlemmarna i Kommunal som arbetar inom äldreomsorgen älskar sina jobb och ser sitt arbete som meningsfullt. Det är en värdefull tillgång som inte får slarvas bort. Att åstadkomma villkor som gör att människor vill börja arbeta i denna bransch och stanna kvar där är en av Sveriges viktigaste uppgifter. Så kan vi bygga en stark äldreomsorg för framtiden.

Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal