Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Stort stöd för effektivisering av offentlig verksamhet”

Det är inte brist på resurser som är den huvudsakliga förklaringen till att välfärden är otillräcklig i viktiga avseenden, anser debattörer från Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 30 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, och Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, båda Svenskt Näringsliv.

Foto: Ulf Börjesson, Sören Andersson


Ämnen i artikeln:

Svenskt Näringsliv

Sverige har höga skatter jämfört med omvärlden – skatter som används för att bekosta en internationellt sett stor välfärdsstat. Ändå finns problem i leveransen av välfärdstjänster. Det handlar om en underbemannad förlossningsvård, kaos i sjukvården under semestertider, svårigheter att få psykiatrisk vård, att mer än var fjärde elev inte klarar gymnasiet, en äldreomsorg som håller för låg kvalitet och mycket mer. Men det är inte brist på resurser som är den huvudsakliga förklaringen till att välfärden är otillräcklig i viktiga avseenden, utan grundproblemet är en dålig produktivitetsutveckling.

Problemen inom välfärdssektorn riskerar att bli större på grund av att den demografiska utvecklingen innebär att allt färre ska försörja allt fler. Risken finns att denna utveckling kommer att medföra stora skattehöjningar inom en snar framtid.

LÄS MER: Sveriges främsta experter svarar: Så lyckas du med kommunikation i offentlig sektor 

Men det finns en annan lösning, nämligen att få ut mer av skattepengarna genom effektivisering av välfärdsverksamheterna. Svenskt Näringsliv har med en ny modell visat att det råder stora skillnader i effektivitet mellan kommuner i Sverige. Modellen tar hänsyn till strukturella skillnader mellan kommunerna vad gäller förutsättningar för både kostnader och kvalitet, och den indikerar en effektiviseringspotential om cirka 10 procent i kommunerna, vilket årligen motsvarar cirka 40 miljarder kronor. Tas hänsyn till framtida teknik är potentialen än större.

Den orealiserade effektiviseringspotentialen innebär att de finansiella utmaningarna kan mötas utan skattehöjningar, samt att betydande belopp kan satsas på att öka resurserna i välfärden där så behövs. För att potentialen ska kunna realiseras krävs politiska insatser – på både nationell och kommunal nivå. Av den anledningen har vi låtit Demoskop undersöka allmänhetens attityd till frågan om effektivisering av de offentliga verksamheterna, och vår rapport publiceras i dag. Demoskop har intervjuat 3 055 personer i undersökningen.

Resultaten visar att det finns ett starkt folkligt stöd för att effektivisera offentlig verksamhet. På frågan ”Hur tror du att var och en av följande i huvudsak använder skattemedlen?” svarar en stor majoritet att staten, regionerna och kommunerna använder skattemedlen ineffektivt. Allra högst är siffran för regionerna (66 procent). Att det finns en potential att effektivisera offentliga verksamheter är alltså ingen nyhet för det svenska folket.

De flesta politiker verkar tro att svenska folket anser att effektivisering handlar om försämring; att personalen måste ”springa snabbare”. När Demoskop ställt frågan: ”Vad betyder begreppet effektivisering av välfärden för dig?” och de svarande får välja mellan ”sänkta kostnader”, ”lägre kvalitet”, eller ”jobba smartare, få ut mer välfärd för samma pengar”, svarar 78 procent det senare. En viktig slutsats av vårt arbete och våra möten med kommuner är att det främst är skillnader i ledning och styrning som avgör skillnader i effektivitet.

En majoritet tror slutligen att det är möjligt att förbättra kvaliteten på en rad områden inom välfärden (grundskolan, äldreomsorgen, gymnasiet, förskolan och vården) utan att höja skatterna. Andelen som ”i stor utsträckning” tror att det är möjligt pendlar mellan 53 och 58 procent för de olika områdena. Detta indikerar att väljare inte alltid förväntar sig standardsvaret att det behövs mer resurser för att lösa välfärdens problem.

Vår slutsats är att det finns en stor förståelse bland väljarna för behovet av att få ut mer av skattepengarna och att det också är en önskad politik. Nu krävs politisk vilja att arbeta med dessa frågor, från både statligt och kommunalt håll. Exakt det har de kommuner som i våra mätningar utmärker sig som effektiva gjort under en lång tid.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Svenskt Näringsliv

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev