Stora skillnader i tillsyn drabbar konkurrenskraften

Länsstyrelserna i Sverige är viktiga samhällsaktörer. De har bland annat i uppdrag att främja länens utveckling och de är även tillsynsmyndigheter inom ett flertal områden. Länsstyrelserna kan därmed avgöra om ett företag ges möjlighet att bedriva sin verksamhet eller inte och påverkar om företag väljer att etablera sig i länet, Sverige eller i något annat land. Hur länsstyrelserna tillämpar och tolkar de nationella regelverken är alltså i förlängningen avgörande för konkurrenskraften och företagsklimatet – och därmed för tillväxten.

Näringslivets regelnämnd (NNR) har i en rapport undersökt länsstyrelsernas regeltillämpning genom enkätundersökningar inom olika verksamhetsområden: miljöfarlig verksamhet, bevakningsföretag, strandskyddsdispens och djurskyddskontroll. Frågorna var förenklade ärendeexempel som beskrev de mest väsentliga omständigheterna för handläggning och tillsyn. Resultaten visar att det finns skillnader i hur olika länsstyrelser bedömer samma ärenden.

Ett ärendeexempel gällde hanteringen av ett miljöfarligt utsläpp. Några länsstyrelser svarade att de självklart skulle polisanmäla händelsen, medan andra att de inte skulle göra det. Av dem som svarade att polisanmälan skulle göras angav några att de skulle underrätta företaget om det, medan andra angav att de inte skulle göra det. Svaren visar därmed på stora skillnader i fråga om transparens från länsstyrelsernas sida.

Ett annat exempelärende i undersökningen gällde auktorisation av bevakningsföretag – en växande bransch. Handläggningstiden för att få länsstyrelsens prövning av en nyanställning varierade mellan 7 och 25 dagar. Stora skillnader i handläggningstid syns också i Jordbruksverkets statistik från länsstyrelserna angående tid för normalkontroll för djurskydd. År 2018 hade den snabbaste länsstyrelsen en genomsnittlig tidsåtgång för beslut vid djurskyddskontroll på strax under 4 timmar, samtidigt som den långsammaste lade drygt 19 timmar på samma beslut. Skillnaderna i handläggningstider kan sannolikt bero på olikheter i tillämpningen av regelverken.

Öppenheten för dialog med företagen i ärendehanteringen är en annan fråga där undersökningen visar på skillnader mellan länsstyrelserna. För strandskyddsdispenser anger vissa länsstyrelser hög prioritet för dialog med både kommun och företag för att hitta ett sätt som skulle möjliggöra ett bifall. Samtidigt finns det länsstyrelser som inte verkar se sådana möjligheter. Frågor som exempelvis strandskyddsdispens kan ha stor inverkan på näringslivsklimatet, då det ofta handlar om etableringar i sköna lägen där attraktionskraften är stor och tillväxtpotentialen god.

NNR:s undersökning visar att länsstyrelsernas samsynsarbete behöver stärkas och utvecklas. Ett sätt är att i större utsträckning fokusera på och jämföra riktiga ärendeexempel. Vidare behöver näringslivet involveras i utvecklingen av samsynsarbetet. Regeringen har också ett ansvar att ge landets länsstyrelser uppdrag och tydliga mål i arbetet med att enhetliggöra regeltillämpningen. Länsstyrelserna behöver också utöka dialogen och rådgivningen med syfte att hjälpa företagen att göra rätt.

Omotiverade skillnader i regeltillämpning vid landets länsstyrelser får inte vara den faktor som förhindrar tillväxt eller som gör att företag väljer att etablera sig på andra platser i världen. Kraven på såväl inhemska som internationella företag ska vara höga, strikta och precisa – men samtidigt lämna utrymme för proportionalitet och främjande av företagsklimatet och utvecklingen i Sverige.

Andrea Femrell, vd Näringslivets regelnämnd (NNR)

August Liljeqvist, sakkunnig och rapportförfattare, NNR