”Stora skillnader i hur kommunerna förebygger självmord”

I dag publiceras en ny rapport från Suicide Zero som visar att en stor majoritet av Sveriges kommuner fortfarande saknar viktiga insatser för att förebygga självmord. Skillnaderna är stora och många kommuner har knappt påbörjat ett suicidpreventivt arbete. Förebyggande insatser i kommunerna är av avgörande betydelse för att vi ska lyckas minska självmorden i samhället.

Varje år tar omkring 1 500 människor i Sverige sina liv och fler än 15 000 gör självmordsförsök. För att minska självmorden behöver hela samhället involveras. Det räcker inte med insatser inom hälso- och sjukvården. Kommunerna möter en stor andel av medborgarna i sina olika verksamheter och har en mycket viktig uppgift att fylla. 

LÄS MER: Lång väntan för barn som mår dåligt

Suicide Zeros undersökning visar att skillnaderna mellan kommunerna är stora. 71 kommuner kan inte anses ha tillfredsställande insatser alls. Bara 14 av 232 svarande kommuner bedöms ha goda insatser inom området på plats. De flesta kommuner behöver därför utveckla sitt förebyggande arbete.

Jämfört med förra året har samtidigt en viss positiv utveckling skett. Fler kommuner har fått en samordnare på plats som ska hålla ihop arbetet, fler utbildar sin personal, och fler genomför också förebyggande insatser inom skolan och äldreomsorgen samt för att minska alkoholkonsumtionen. Det är bra att det suicidpreventiva arbetet har börjat uppmärksammas i kommunerna, men utvecklingen går alldeles för långsamt.

Vad ska då en kommun göra? Ett första viktigt steg är att bestämma sig. Det krävs en politisk vilja och ett långsiktigt arbete som involverar hela kommunen. Utifrån resultaten i årets kommunbarometer bedömer vi att det är extra viktigt att kommunerna arbetar för att:

• Skapa en struktur för arbetet. Kommunledningen behöver ge ett tydligt uppdrag till förvaltningarna att arbeta med suicidprevention utifrån sina olika ansvarsområden. Att ta fram en handlingsplan och utse en samordnande person är ett viktigt första steg. 

• Analysera och åtgärda risker för självmord vid offentliga platser, anläggningar eller byggnader. Ytterst få kommuner gör detta i dag, trots att det är en av de åtgärder som har starkast vetenskapligt stöd. 

• Erbjuda effektiva suicidpreventiva program på alla skolor. Skolans allmänna uppdrag, att se till att alla elever går ut skolan med godkända betyg, är dessutom – även utifrån ett suicidpreventivt perspektiv – en mycket angelägen uppgift. 

Självmorden utgör redan ett stort folkhälsoproblem. En galopperande inflation och en stundande lågkonjunktur understryker ytterligare behovet av olika insatser. De som har mindre marginaler och är beroende av samhällets stöd drabbas extra hårt av ökade levnadskostnader och ekonomisk stress.

En försämrad samhällsekonomi kan dessutom påverka tillgången till viktiga välfärdstjänster. En sådan utveckling riskerar, om inget görs, att leda till ökade sociala klyftor och stigande självmordstal. Med anledning av den nuvarande samhällssituationen måste kommunerna därför nu också prioritera och erbjuda stöd till de grupper som redan före pandemin hade en utsatt situation. Ett effektivt förebyggande arbete i kommunerna är en förutsättning för att människor i en utsatt situation inte ska hamna i ett sådant lidande att de tar sina liv.

Forskningen visar vad som behöver göras och goda exempel på hur det kan göras i praktiken finns. Kommuner som till exempel Vingåker, Kungsbacka, Umeå och Arvika visar hur ett brett suicidpreventivt arbete kan bedrivas, utifrån ordinarie uppdrag och utan stora resurser eller komplicerade satsningar. Tillsammans gör vi skillnad!

Rickard Bracken
Generalsekreterare Suicide Zero 

Danuta Wasserman
Chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (Nasp) vid Karolinska institutet