Statlig finansiering ökar likvärdigheten i skolan

Vi lärare ser hur segregationen späds på i skolan och att elever växer upp i parallellsamhällen där de inte får möta kamrater med en annan bakgrund. Vi ser också att det sker en avtappning från skolor i förorten där elever som skulle kunna utgöra ”lokomotiven” lämnar och att det är till nackdel för de elever som blir kvar. Det är problematiskt – för alla elever – med alltför konforma skolmiljöer. Det gynnar inte lärandet.

I den nyligen presenterade OECD-rapporten ”Strength through diversity’s Spotlight Report for Sweden”, som beställts av den svenska regeringen, föreslås bland annat en viss kvotering när nyanlända elever väljer skola och mer språkträning. Det är något som jag menar att politikerna måste ta på allvar. Svenska myndigheter borde även granska hur andra länder tacklat problemen med integration av barn till invandrare.

När det kommer nyanlända elever som inte kan svenska, är det viktigt att skolan har samma höga förväntningar och ställer samma krav på dessa elever som på andra. Samtidigt måste de få extra stöd och hjälp och målet är att de ska nå randen av sin förmåga. Detsamma gäller självklart även för elever med bättre förutsättningar – också de ska få möjlighet att komma längre och nå randen av sin förmåga.

För att åstadkomma detta måste eleverna möta erfarna, kunniga lärare. OECD föreslår att lärare som arbetar på skolor med svåra förutsättningar ska få färre undervisningstimmar och mer tid till förberedelse, kollegialt samarbete och tid för föräldrasamarbete. Något som också många lärare som arbetar i invandrartäta områden efterfrågar.

Men även själva skolvalssystemet bör justeras. Grundprincipen för skolvalssystemet bör vara att elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola. Men för att förbättra dagens system bör det införas en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, något som ska gälla oavsett huvudman.

Det är också viktigt att alla skolor tar ansvar för nyanlända elever. De ska fördelas jämnt enligt en fastslagen modell. Alla skolor, oavsett huvudman, får ett antal nyanlända elever de är skyldiga att ta emot.

Lärarnas Riksförbund vill se mer riktat stöd till huvudmän och skolor. Som det är nu kan kommunerna själva bestämma hur mycket de satsar. Vissa kommuner är väldigt ambitiösa och klarar uppdraget, andra gör det i mindre utsträckning – och vissa gör det inte alls. Vi ser en alldeles otillräcklig resursfördelning mellan skolor idag.

Vårt mål är att staten ska ta över finansieringen av skolan, ända ner på skolnivå, och vikta resurserna efter elevsammansättningen. Det är ingen mirakelkur, men det skapar förutsättningar för att kunna ha olika stödfunktioner, som stöd på modersmålet, förstärkt elevhälsa eller andra typer av insatser.

Det borde vara självklart att även människor med utländsk bakgrund och nyblivna svenskar ska få möjlighet att vara aktiva bidragande samhällsmedborgare, precis som alla andra.

Oavsett bakgrund eller bostadsort ska alla elever ha samma chans att lyckas i den svenska skolan. Vi kan inte acceptera att skolsystemet misslyckas med att kompensera för elevers skilda grundförutsättningar. Vi behöver ett sammanhållet ansvar för skolan, för att stärka likvärdigheten. Det kommer att motverka segregationen och förbättra integrationen.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund