Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Staten kan lära av regionerna hur kreativa näringar utvecklas”

Flera regioner är så bra på att koppla ihop kultur och tillväxt att de kan vara förebilder för staten, enligt utredare som i morgon presenterar nationell strategi för kreativa näringar. Vad regionerna trots allt kan förbättra ger de här förslag på.

Publicerad: 4 augusti 2022, 10:11

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

I regionerna har man förstått att tillväxt, attraktivitet och kulturella värden hänger ihop, men mer finns att göra, skriver Tobias Nielsén och Klas Rabe, särskild utredare respektive huvudsekreterare i utredningen Kreativa Sverige.

Foto: Peter Jönsson samt Kreativa Sverige


Ämnen i artikeln:

KulturpolitikNäringslivet

 

Snart överlämnar vi vår utredning till kulturministern. Några slutsatser har flera regioner redan förstått – att tillväxt, attraktivitet och kulturella värden hänger ihop.

Men skillnaderna är stora och för de flesta finns mer att göra. Arbetet med kreativa regioner och platser sker i många fall alltför projektorienterat och frikopplat från ordinarie strukturer. Fortfarande finns det missförstånd om kulturlivet och kulturella och kreativa branscher.

Vi har inom ramen för vår utredning Kreativa Sverige – en nationell strategi för företag i kulturella och kreativa branscher låtit göra en särskild studie om regionernas arbete. Samtliga 21 regioner har svarat.

Bland de insatser och mål som regionerna har uppgivit som prioriterade märks bland annat fastställande av nationell strategi och ökad samverkan inom staten. Detta har vi tagit fasta på och därför utgör tydligt delat tvärpolitiskt ansvar en grundbult bland våra förslag, särskilt mellan kultur- och näringsdepartementen.

I några regioner finns exempel på gränsöverskridande dokument, insatser och planer som kan verka som förebilder för staten. Vi kan återfinna långsiktiga arbeten med dessa frågor i bland annat Skåne, Västra Götaland, Norrbotten och Blekinge.

Men även om det finns flera goda exempel återstår mycket att göra. Så trots att utredningens fokus för den nationella strategin har varit statlig nivå, så följer här några förslag som vi riktar mer åt regional och kommunal nivå.

Jobba med strukturerna och fläta samman.

I dag tenderar stöd till kulturella och kreativa företag att stanna vid tillfälliga satsningar genom offentliga utvecklingsprojekt, medan verkliga förändringar på systemnivå sker i mindre omfattning. Insatser för dessa verksamheter ska inte läggas vid sidan, utan flätas samman med befintliga strukturer. Detta kan ändå innebära att särskilda insatser kan behövas för att få dessa att fungera, till exempel att stärka tjänstepersoners kunskap om affärs- och verksamhetsmodeller i kulturella och kreativa företag.

Politik för kulturföretagande.

Kulturen är en del av näringslivet. Privata företag är den vanligaste formen för hur både enskilda och organisationer organiserar sig i kultursektorn. Det finns allt ifrån mycket stora företag till soloföretagare. Dessa företag står för 92 procent av det ekonomiska förädlingsvärdet i de kulturella och kreativa branscherna.

Detta blev synligt under pandemin, då sårbarheten i systemet blottade betydelsen av att de privata företagen fungerar. Särskilt utsatta blev de enskilda firmorna, så en konkret insats handlar om att uppmuntra företag att använda sig av aktiebolagsformen.

Stöd tillväxtambitioner.

Det är en missuppfattning att kulturföretag inte vill växa. Snarare är det så att dessa företag i högre grad än genomsnittet vill växa – även bland soloföretagen där 8 av 10 vill växa, jämfört med genomsnittet 6 av 10. Kanske inte genom att anställa personal, men genom att omsätta mer pengar och växa ”på bredden” i form av samarbeten och nya nätverk.

Lägg till starkt tillväxtorienterade kreatech-företag, såsom dataspelsföretag (som har flera noder runt om i landet).

Hur ser det ut i dag med finansieringen? Vår utredning visar att Almis regionala utlåning mot kulturella och kreativa företag ligger under 5 procent, med undantag av Jämtlands län och Jönköpings län. Att jämföra med att de kulturella och kreativa företagen i Sverige utgör en tiondel av landets alla företag, omsätter cirka 400 miljarder kronor årligen och sysselsätter cirka 190 000 personer.

Analysera den regionala arbetsmarknaden.

Många utövare/företagare arbetar med tillfälliga uppdrag snarare än en fast, löpande verksamhet. I den totala uppdragsportföljen kan regionen och kommuner (liksom även staten) vara viktiga uppdragsgivare. På så sätt kan en kulturinstitution spela en viktig roll även för en designbyrå eller eventarrangör.

Satsa på platser.

För många av solo- och mikroföretagen finns ett behov av samlokalisering med andra kulturella och kreativa företag. Det ökar möjligheten till uppdrag, det vill säga ökar marknaden, samtidigt som möjligheter uppstår till mer effektiv företagsutveckling när flera företag samlas tillsammans. 

Via sådana platser kan det bli möjligt att nå fram med affärsutvecklingsinsatser till solo- och mikroföretag vilka ofta saknar tid och resurser att avsätta separat för utveckling, och ofta inte nås via de vanligaste kanalerna för företagsfrämjande.

Särskilt i Storbritannien märks fokus på att formalisera olika creative hubs eller creative enterprise zones för att effektivisera det stödjande arbetet. Vår rekommendation är då att arbeta nerifrån och upp, inte att det offentliga ska etablera sådana hubbar från början. Platser involverar även lokaler för att öva, producera och framföra.

Andra viktiga frågor hänger ihop med platsens attraktivitet och möjlighet att locka till sig talanger och finansiering utifrån.

Hela Sverige är viktigt.

Det stämmer att flest antal företag och sysselsatta finns i storstadsområdena. Men andelen företag och sysselsatta har under flera år ökat i alla kommuntyper och regioner i hela landet, och mest i befolkningsmässigt mindre regioner utan storstäder.

Perspektiv som involverar hela Sverige är avgörande, av flera skäl. Kulturföretags verksamheter har betydelse både för dem som bor och verkar på en plats och för att locka besökare. De bidrar till dynamik och ökad livskvalitet. En annan aspekt är fortsatt talangutveckling. 

Det var till exempel i en småstad som Karlshamn som en av världens mest framgångsrika musikproducenter (Shellback/Johan Schuster) blev uppmuntrad av en trumlärare på det som nu heter Kulturskolan. Kreativ talang kan växa fram överallt om det finns förutsättningar.

Tobias Nielsén, särskild utredare Kreativa Sverige. Vd, entreprenör och förlagschef Volante AB.

Klas Rabe, huvudsekreterare Kreativa Sverige. Tidigare ansvarig på Tillväxtverket för kulturföretag och chef i kultursektorn.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KulturpolitikNäringslivet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev