lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Stärk det kommunala utjämningssystemet”

Skillnader i de kommunala skatterna hör till stor del ihop med strukturella förhållanden. Öka statens ansvar för kommunernas finansiering, föreslår Tore Melin i en rapport.

Publicerad: 1 december 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Tore Melin, sociolog och författare till rapporten ”Stopp för skattekurvan” från Kommuninvest.

Foto: Erik Mårtensson


Ämnen i artikeln:

KommunalskattUtjämningssystemet

Det är stora skillnader i hur hög skatt kommunerna tar ut. Invånarna i Dorotea betalar närmare 7 kronor mer i skatt per intjänad hundralapp än invånarna i Österåker. Små kommuner med stora avstånd har i genomsnitt över 2 kronor högre skatt per hundralapp än storstäderna och deras kranskommuner. Denna skillnad kan minskas genom att stärka det kommunala utjämningssystemet.

Kommunerna har olika strukturella förutsättningar för att bedriva sin verksamhet, vilket leder till olika höga kostnader och möjligheter att finansiera dem. Små och glest befolkade kommuner med hög andel äldre och därtill låg skattekraft behöver högre skattesats än kommuner med omvända förhållanden.

LÄS MER: Även rika kommuner får pengar – så fungerar den utskällda utjämningen 

Detta är väl känt, men det kommunala utjämningssystemet tar inte helt bort skillnaderna, vilket bland annat Riksrevisionen påpekat. Kommunernas finansiella likvärdighet påverkas främst av inkomstutjämningen där skattekraften ska jämnas ut. Där garanteras att alla kommuner har ett skatteunderlag som ligger en bit över genomsnittet och staten skjuter till vad som krävs för detta. Omfördelningen totalt i utjämningssystemet är 20,7 miljarder kronor och statens tillskott är 107,3 miljarder kronor år 2022.

Trots utjämningen kvarstår betydande skillnader i de kommunala skatterna som till stor del hör ihop med strukturella förhållanden. Statistisk analys visar att närmare hälften av skillnaderna i skattesats beror på antal invånare totalt och per kvadratkilometer, andel äldre i befolkningen samt skattekraft. Dessa skillnader kan läggas till grund för att öka statens ansvar för kommunernas finansiering. Detta kan göras med hjälp av två olika åtgärder, som också kan kombineras. 

Det första förslaget, som lades fram i en rapport från Kommuninvest i maj 2020, är ett statsbidrag på 12 miljoner kronor per kommun till de 72 kommuner som har färre än 10 000 invånare. Förslaget kostar staten knappt 1 miljard kronor, det vill säga en ökning av statsbidraget med mindre än 1 procent, och skulle för år 2022 kunna sänka skatten i de aktuella kommunerna med i genomsnitt cirka 1 krona per hundralapp.

Det andra förslaget, som jag lagt fram i rapporten ”Stopp för skattekurvan” från Kommuninvest i oktober 2022, är en uppräkning av garantinivån i inkomstutjämningen baserad på en sammanvägning av antal kommuninvånare, ålderssammansättning, skattekraft och hur glest befolkningen bor. 176 kommuner med ogynnsamma förhållanden – huvudsakligen landsbygdskommuner och kommuner där många pendlar till mindre städer – ges på detta sätt en skattekraft som överstiger garantinivån i inkomstutjämningen. Uppräkningens kostnad är 1,85 miljarder kronor, vilket innebär att statens bidrag till inkomstutjämningen behöver öka med knappt 2 procent. Kommunerna i fråga kan därigenom minska sin skatt med upp till 1,56 kronor och i genomsnitt med drygt 50 öre.  

En kombination av de två förslagen till ett strukturellt differentierat statsbidrag på knappt 3 miljarder kronor kan påtagligt minska de kommunala skattesatserna i främst små och glest befolkade kommuner. Skattedrivande kostnader som inte beror på skillnader i kommunernas effektivitet eller ambition bör bäras av staten, som kan fördela finansieringen över flera skattebaser. Givet att kommunskatterna minskar lika mycket som statsbidraget ökar, så ökar inte heller det samlade skattetrycket. På det sättet kan ett viktigt steg tas för att göra kommunernas finansiella förutsättningar mer likvärdiga, på vägen mot att det blir lika mycket kvar efter skatt oavsett var man bor.

Tore Melin
Sociolog och författare till rapporten ”Stopp för skattekurvan” från Kommuninvest, tidigare bland annat huvudsekreterare i flera statliga utredningar om kommunal statistik och ekonomi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev