Ställ andra krav om ni vill ha fler små friskolor, politiker

När riksdagen för ett par år sedan röstade igenom den gällande lagen för ägar- och ledningsprövning lades det till att det inte skulle förhindra små aktörer att starta friskolor. Nu har vi svaret på hur det har gått. Det är tydligt att regering och riksdagen behöver ta i tu med det som utlovats.

Många efterfrågar små friskolor. Såväl politiker som föräldrar och elever. Den romantiska bilden av att friskolor endast borde vara små verksamheter drivna av lärare framhålls inte sällan av dem som ser friskolor som ett problem. De brukar hävda att friskolereformen inte blev vad som var tanken när den infördes i början 1990-talet. I stället har allt fler stora koncerner tagit över.

För att nyansera bilden kan sägas att även de små friskoleaktörerna är långt fler i dag än för 30 år sedan. Men det stämmer att koncernerna växer, vilket inte är ett problem i sig. Många av koncernerna etablerar sig på ställen där den kommunala skolan behöver konkurrens. Och de flesta koncernskolor har också dem en pedagogisk och konceptmässig inriktning som berikar den enskilda kommunens skolutbud. De är ju aktivt valda av föräldrar och elever av en anledning.

Men för oss som vill se en tillväxt av både stora och små friskoleaktörer så ser statistiken dyster ut. Av 36 beviljade ansökningar inför läsåret 2021/22 om att starta ny skola har enligt Skolinspektionen 23 kommit från sökande som ingår i en koncern. Bakgrunden är att allt fler krav ställs på den som vill starta en skola. Krav som är särskilt svåra att leva upp till som liten friskola.

Listan på förändringar som försvårar kan göras lång. Det handlar om svårigheter att beräkna kommunens utbetalda skolpeng. Ökade krav på ekonomisk buffert. En allt större andel av skolans resurser som måste sökas genom administrativt krångliga statsbidrag med mera.

Ännu ett strängare krav är den ägar- och ledningsprövning som riksdagen röstade igenom för ett par år sedan. Vd, styrelseledamöter och sådana ägare som har ett väsentligt inflytande på verksamheten ska prövas. Prövningen omfattar både kompetens och lämplighet och innebär dessutom en hög avgift för den som ansöker om att starta en skola.

Kompetensprövningen är särskilt tuff. Den innebär att styrelsen ska ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och framförallt inom områdena skolförfattningarna, arbetsrätt, arbetsmiljö och ekonomi. Det räcker inte att anställda har sådan kompetens eller tillgodoräknar sig det genom att anlita någon; den måste finnas i den samlade styrelsen. Krav som är svåra att uppfylla i små skolor som initieras av föräldrar och lärare.

Paradoxalt är det alltså de som är kritiska mot koncernerna som har stor del av ansvaret för utvecklingen för små aktörer. Det är nämligen ett återkommande tema att fler lagar och regler och tuffare krav har koncerner som sitt mål i retoriken. I praktiken gör de dock det ännu svårare att starta och driva små friskolor. Den aktuella likvärdighetsutredningens förslag om sänkt skolpeng är ännu ett sådant exempel.

Så för de i riksdagen, som värnar om skolors kvalitet och samtidigt vill se att duktiga små aktörer kan utgöra en större del av den växande skaran friskolor i landet, finns det all anledning att se över flera delar av regelverket. Den mest uppenbara är den ägar- och ledningsprövning som riksdagen uttryckligen sagt ska ses över av just denna anledning. Här har friskolevänner ett viktigt arbete att göra, med fokus på mångfald och kvalitet.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund