Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Spara i ladorna kan ni göra ett annat år, kommuner!”


Genom att tillfälligt frångå överskottsmålet kan kommuner och regioner få det andrum som gör det möjligt för dem att orka hålla ut tills pandemin tagit slut, skriver Niclas Malmberg (MP).

Publicerad: 29 april 2021, 02:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Att möta de hjälteinsatser som många inom landets kommuner och regioner har stått för under pandemin med nedskärningar vore ett dråpslag, skriver Niclas Malmberg.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån, Pressbild


Ämnen i artikeln:

BudgetKommunerRegioner

Kommunallagen slår fast att kommuner och regioner varje år ska upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Den praxis som utifrån detta så kallade balanskrav har utvecklats bland landets kommuner är att upprätta en budget med ett överskott om minst 2 procent. Detta för att öka självfinansieringsgraden av olika investeringar, minska risken för att budgetöverskridanden inom vissa verksamheter leder till ett negativt resultat för kommunen, samt att inom ramen för en så kallad resultatutjämningsreserv ge möjlighet att spara medel över konjunkturcykler. Spara i ladorna, som det brukar kallas i den politiska debatten.

Detta förhållningssätt har mycket bred uppbackning från olika partier, och har starkt bidragit till att den offentliga sektorn i Sverige generellt har en god ekonomisk hushållning i dag. 

Det är viktigt att komma ihåg att det inte är allt för länge sedan svensk ekonomi befann sig i en allvarlig situation. I början av 1990-talet var underskotten i de offentliga finanserna stora, med en snabbt ökande offentlig skuld som resultat. Den så kallade budgetsanering som genomfördes under 90-talet innefattade bland annat införandet av ett finanspolitiskt ramverk. 

När finanskrisen drog över världen 2008 visade sig ramverket hålla, och Sverige var ett av de länder som klarade sig bäst i den turbulens som rådde. Faktum är att Sverige är ett av få EU-länder som aldrig varit föremål för EU:s underskottsförfarande.

Men vitsen med resultatutjämningsreserven är att också kunna använda den vid tillfälliga ekonomiska svårigheter. Pandemin har, utöver personliga tragedier i form av sjukdom och död, också inneburit en tuff situation för kommuner och regioner. Å ena sidan stora behov av insatser inom bland annat vård och omsorg, å andra sidan intäktsbortfall inom bland annat kollektivtrafiken. Om detta inte är en tid då vi tillfälligt kan minska överskottsmålet – när när är då läge?

Vaccineringen tycks under den närmaste framtiden äntligen kunna komma i gång i större skala, tack vare ökade leveranser av vaccin. Och med allt större andel av befolkningen vaccinerad börjar vi kunna se en bortre parentes för den extraordinära situation vi har levt under det senaste dryga året. Just det faktum att vi kan skönja ett slut på pandemin gör att ett tillfälligt sänkt budgetöverskott ter sig som det mest ansvarsfulla sättet att hantera den rådande ekonomiska situationen. De två alternativ som står till buds är skattehöjningar och besparingar.

Att möta de hjälteinsatser som många inom landets kommuner och regioner har stått för under pandemin med nedskärningar vore ett dråpslag som väl ingen vill förknippas med. Och en höjning av kommunalskatten i ett läge där grupper i samhället fått en försvagad ekonomi riskerar att slå mot många hushåll.

Även den som är ihärdigast i att under normala omständigheter inte bara värna överskottsmålet, men kanske också förespråka att det höjs för att i ännu högre grad rusta för de investeringsbehov vi har framför oss, bör se att pandemiåret 2021 ändå är året då vi tillfälligt kan frångå tvåprocentsmålet. Utifrån kommunallagens krav vore även ett överskott på en procent fullt tillräckligt, och det skulle samtidigt ge kommuner och regioner ekonomiskt utrymme att orka hålla ut även över slutfasen av den svåra situation som pandemin har orsakat.

Niclas Malmberg, fd riksdagsledamot (MP) 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BudgetKommunerRegioner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev