”Socialstyrelsen bromsar vård- och omsorgspersonalens återhämtning”

Många gladdes åt beskedet från regeringen den 29 april i år att 295 miljoner kronor skulle avsättas för att slutkörd personal inom vård och omsorg skulle få en chans till återhämtning. Statsbidraget fick smeknamnet återhämtningsbonusen och förordningen trädde i kraft den 1 juni 2021. Där slutade emellertid det roliga. Resan därefter har varit ett exempel på svenska myndigheters oförmåga att göra något snabbt. Konsekvensen – det blir nog ingen återhämtning. 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: Socialstyrelsen: Det tar tid att sjösätta ett nytt statsbidrag  

Det tog Socialstyrelsen ända fram till den 29 juni innan den lyckades få ut ansökningshandlingarna: Lagom till när överarbetade tjänstemän fick en kort men välbehövlig semestervila. Så i praktiken kastade sig tjänstemännen sig på ansökan i mitten på augusti. Själva ansökan var vidare formulerad på ett sätt som gjorde det svårt att förstå vad Socialstyrelsen egentligen menade. Sista ansökningsdag sattes till 1 september – för åtgärder som skulle vara genomförda senast 31 december 2021. 

LÄS OCKSÅ: Statens återhämtningsbonus skapar kaos: ”För kort tid få fram bra projekt” 

Vem som helst förstår att det är en extremt kort tidsmarginal. Vård- och omsorgsverksamhet pågår dygnet runt och inbegriper väldigt många personer. Trots de usla förutsättningarna inkom 209 av 310 möjliga kommuner och regioner in med en ansökan. En del, sannolikt några av de stora, lyckades få ansökningstiden förlängd till den 10 september. 

LÄS OCKSÅ: Socialstyrelsen: ”Vi förlänger ansökningstiden” 

Vi har nu 209 kommuner och regioner som planerat för att genomföra återhämtningsåtgärder under oktober till och med december. 209 kommuner och regioner som väntar på besked för att få veta vilka förutsättningar de har. Och vad säger då Socialstyrelsen? ”Ni får besked under hösten”. Inte ett visst datum, som det var när ansökningarna skulle in. Inte ett visst datum som det är när åtgärderna ska vara genomförda. Utan en mycket oklar formulering. 

Menar Socialstyrelsen den metrologiska definitionen av höst? Innebär det i så fall att kommuner och regioner i norra Sverige kommer att få besked först? Det är inte seriöst och ytterst pinsamt att en av våra myndigheter inte kan sätta ett datum när de ska vara klara. 

Efterforskningar på Socialstyrelsen visar att de avsatt en person till att hantera de 209 brådskande ansökningarna. Ansökningar om medel som ska gå till dem som kanske bäst behöver dem i dag: de trötta hjältarna inom vård och omsorg. Den direkta konsekvensen är att de små kommunerna måste ställa in sina planerade åtgärder. De har inte resurser att ”chansa” och åtgärderna bygger på att de får ta del av stadsbidraget. 

Hur kan en av våra viktigaste myndigheter befinna sig i ett sådant osynkroniserat förhållande med vår regering? Eller har regeringen kallt räknat med att ”det där kommer aldrig hinnas med, du vet ju hur Socialstyrelsen fungerar så vi kan gott fläska på med lite pengar för syns skull. De kommer ändå inte att gå åt”. Nej, så är det förstås inte. Men det är något som är väldigt fel när en så viktig åtgärd fastnar på vägen. 

Regeringskansliets svar på frågan om vad de tänker göra åt problemet är: ”skicka ett mejl så återkommer vi”. Undertecknade hoppas innerligt på att vi inom kort får ett svar som lyder: ”vi i regeringen har tagit tag i saken och sett till att Socialstyrelsen lämnar besked allra senast den 8:e oktober”. Allt annat vore en direkt skymf mot dem som slitit och sliter inom vård och omsorg. Och mot våra små kommuner som vänder och vrider på det de har för att lösa svåra problem. 

Olle Beckérus
Terapeut och expert inom mänsklig hållbarhet       

Ninni Länsberg
Författare och expert inom hälsa och arbetsliv