Socialchefer: Hallå där samhället, vi måste hjälpas åt!

Utredningen om en ny socialtjänstlag Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) som precis varit ute på remiss innehåller många goda intentioner. Med det här inspelet vill Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) problematisera socialtjänstens förebyggande uppdrag som betonas i betänkandet.

Ett av utredningens tongivande förslag handlar om att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och vara tillgänglig, något som bör gynna såväl individ som verksamhet. För att lyckas med det behöver socialtjänsten bli bättre på att skapa fler och flexibla vägar in, både digitalt och på annat sätt. Att socialtjänsten ska vara lätt att komma i kontakt med och nå grupper som har behov av stöd och hjälp är en självklarhet.

Det behövs dock en djupare analys, än vad förslaget ger, av vilken roll och plats socialtjänsten ska ha i det förebyggande sociala arbetet. Att vara lätttillgänglig är inte samma sak som att förebygga – även om det lättillgängliga i vissa avseenden får en förebyggande effekt. Det är också nödvändigt att skilja på strukturella respektive individuella problem. Strukturella problem kan bara lösas genom politiska beslut.

Människor har likartade behov som inte förändras. Grunden till ett bra liv är en god hälsa, välfungerande skolgång, god tillgång till bostäder och möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Däremot kan livsvillkoren ändras. Den som i går klarade sig utmärkt på egen hand, kan i dag behöva samhällets hjälp.

Ansvaret att finnas som skyddsnät kan dock inte bara vila på socialtjänsten, utan här krävs engagemang och resurser från en rad olika myndigheter och andra huvudmän. Övergripande åtgärder för att utjämna negativa skillnader i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden behövs för att de i behov av individuella insatser ska vara så få som möjligt.

När ska socialtjänsten inleda förebyggande arbete? Förebyggande insatser behöver ske nära den enskildes vardag och vara insatser som inte upplevs stigmatiserande för dem som berörs. Ibland förefaller socialtjänsten dock ha svårt att rikta förebyggande insatser utan erbjuder dessa på bred front.

Är det oron för att stigmatisera som driver oss?

I förslaget till ny socialtjänstlag lyfts det förebyggande perspektivet och att tidiga insatser är en självklar väg till framgång. Vi anser att det krävs ett ökat fokus på forskning om vilka effekter förebyggande arbete faktiskt ger. En annan fråga är om vi idag kan säga att vi inom socialtjänsten alltid når rätt målgrupp med våra förebyggande insatser? Alla är nog eniga om att förebyggande arbete är viktigt och behövs, men risken är att det finns för lite kunskap om vad som faktiskt har effekt.

Det finns en stor skillnad i att förebygga att problem inte uppstår och att förebygga så att problemen som redan inträffat får så små negativa konsekvenser som möjligt. Att skapa ett inkluderande samhälle är en utmaning som kräver prioriteringar och engagemang på flera nivåer, där politik, myndigheter och civilsamhälle ingår.

De allra flesta löser sina problem och har också förmåga att hantera svårigheter i livet.

Det är här som vi behöver fundera på hur olika samhällsinstitutioner kan stödja människor i att bli motståndskraftiga mot svårigheter som drabbar oss i livet. Bra förutsättningar att klara av utbildning, arbete och bostad – som stöder människor i sin egen kapacitet att hantera sina liv – är kanske de mest effektiva förebyggande åtgärderna ett samhälle kan erbjuda varför det också är uppgifter som måste delas av samhällets alla aktörer.

Så hallå där hela samhället! Sveriges socialtjänster vill att vi arbetar tillsammans för att klara samhällsutmaningarna. Om vi vill ha samhällsmedborgare som tar ansvar för sina egna liv, bidrar till trygghet och stabilitet i samhället behöver vi alla göra en insats. Det räcker inte att förebyggande insatser är tydligt framträdande i ny lagstiftning. Låt oss arbeta tillsammans!

Monica Persson, ordförande Föreningen Sveriges socialchefer