Småsmulor i budgeten räcker inte, Ekström

En stor förändring är nu ett faktum. Grundskolan ska bli tioårig och ”ettagluttarna” blir därmed ett år yngre. Lärarnas Riksförbund har under decennier drivit kravet på en tioårig grundskola. Det är därmed en stor seger att de första stegen nu tas för att göra den möjlig. Extra glädjande är det att det finns en mycket bred politisk majoritet för beslutet.

Det är dags att lägga diskussionen om för- och nackdelar med en tidigare skolstart bakom oss. Kraften måste nu läggas på att se till att reformen genomförs på ett sätt som gör den framgångsrik. Tyvärr känns de första stegen mot en genomförd reform som mycket stapplande. De obetydliga summor som är avsatta för att börja implementera reformen är småsmulor mot de verkliga kostnaderna.

För att legitimerade lärare ska ansvara för och utföra undervisningen i det nya fyraåriga lågstadiet krävs det omfattande insatser. Det betyder framför allt att befintliga förskollärare som nu tjänstgör i förskoleklassen måste få en kompletterande utbildning för att bli behöriga lågstadielärare. För att göra det möjligt för människor som befinner sig mitt i livet måste det till en generös statlig finansiering. Det handlar om nästan hälften av dem som nu arbetar med sexåringarna.

En sådan massiv insats får inte fuskas bort med hänvisning till kommunernas ofta miserabla ekonomi. Det är ett statligt åtagande som kräver statliga pengar och som måste leda fram till en grundlärarexamen för dem som ska undervisa i det nya lågstadiet.

Att inte satsa ordentligt vore förödande. Vilken förälder vill att det första och kanske viktigaste steget i att klara skolan och livet, nämligen den grundläggande läs- och skrivinlärningen, ska skötas av dem som har otillräckliga kunskaper i hur detta ska läras ut?

Grundskolan har ett tydligare och mer krävande kunskapsuppdrag än förskoleklassen. Undervisningen ska dessutom ske utifrån ämnen eller ämnesområden. Det betyder att väsentligt fler undervisningstimmar måste tillföras grundskolan.

De 190 miljoner kronor som regeringen anslagit i höstbudgeten för att finansiera fortbildningsinsatser under 2021 kommer inte att räcka. För att reformen ska kunna genomföras fullt ut kommer regeringen att behöva avsätta medel på en helt annan nivå.

Lärarnas Riksförbund har gjort en skattning av de medel som är nödvändiga för att reformen ska bli framgångsrik. Om samtliga förskollärare som arbetar i förskoleklass erbjuds en kompletterande utbildning med ämnesstudier och grundlärarpedagogik om sammanlagt 120 högskolepoäng med bibehållen lön så innebär det en kostnad på 4,5–5 miljarder kronor. Utbildningen bör för att bli framgångsrik kunna läsas i olika studietakt och med motsvarande nedsättning av arbetstiden för att göra studierna möjliga för alla som behöver dem.

Ska reformen bli framgångsrik måste alla så snabbt möjligt få kompetens för undervisning i grundskolan. Inte minst är läs- och skrivinlärning en svår utmaning för många elever, vilket ofta ställer extraordinära krav på djupa kunskaper hos lärarna. En följd av reformen blir att eleverna får ytterligare ett år på sig för att klara målen för årskurs 3. Men för en del elever är det inte tillräckligt att få mer tid på sig; klassundervisningen måste kompletteras med tidiga speciallärarinsatser för dem som behöver det.

Vi är mycket angelägna om att en tioårig skola ska bli en framgångsfaktor men det förutsätter att politikerna inser att reformen inte är en gratis quick-fix. Nu måste den betalas annars riskerar reformen att bli en pyrrhusseger där lärarna blir lämnade utan de nödvändiga verktygen för ett tidigt kunskapsfokus.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund