Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Slutreplik: SKR kan visst bidra till fler AT-platser

SKR kan visst bidra till fler AT-platser, man sitter ju mittemot regeringen vid förhandlingsbordet och tecknar avtal om läkarnas utbildningstjänster, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren i en slutreplik.

Publicerad: 13 januari 2022, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det blir för oss uppenbart att SKR:s faktiska vilja att bidra till att säkra kompetensförsörjning av läkare i Sverige är låg, skriver Sylfs ordförande Madeleine Liljegren.

Foto: Tomas Melin


Ämnen i artikeln:

LäkareSKRRegionerUtbildning

Marie Morell vill påminna om att SKR är en medlemsorganisation och att de därmed inte kan styra över hur enskilda regioner agerar för att komma tillrätta med det sedan länge välkända problemet med för få AT-platser. 

Det är alldeles utmärkt att hon gör. Alltför ofta agerar och behandlas nämligen SKR som något som nästintill liknar en myndighet. Detta har kritiserats av flera instanser, bland annat av Riksrevisionen. 

Det som gör oss förvånade är att SKR, trots denna upplysning, är den organisation som bjuds in att sitta mittemot regeringen vid förhandlingsbordet och teckna avtal om hur läkarnas utbildningstjänster ska bli fler. Argumentet om att de sedan inte kan påverka själva sakfrågan faller på sin egen orimlighet. 

Föregående år ansåg SKR att frågan var prioriterad. Nu när resultatet av överenskommelsen visar på att regionerna inte klarade av att leva upp till den nivå SKR själva bedömde var nödvändig så saknar de plötsligt ansvar. Det blir för oss uppenbart att SKR:s faktiska vilja att bidra till att säkra kompetensförsörjning av läkare i Sverige är låg.  

Marie Morell har rätt i att utbildningsuppdraget är stort. Men utbildningsuppdrag av vårdens medarbetare är inget nytt. Det har funnits i alla tider. Talet om långsiktig kompetensförsörjning är vackert att lyssna till men nu behöver det också omsättas i konkret handling. Det är nu vi måste se till att den tidigare AT-skulden betalas av. Det börjar, på fullaste allvar, bli bråttom. 

Det nya utbildningssystemet, bastjänstgöring (BT), är redan gravt underdimensionerat, bara ett halvår efter att det startat. BT ska legitimerade läkare göra för att påbörja vägen till specialistbevis. BT riskerar att bli nya AT - med långa köer. 

Samtidigt arbetar alltså många läkare i vården, utan legitimation eller AT, trots att de har år bakom sig som kliniskt verksamma. Det är orimligt och inte säkert för vare sig patient eller läkare. Inte minst eftersom det tar viktiga resurser från den handledning och utbildning som krävs för att ge de specialistläkare som Sverige helt uppenbart behöver.

Madeleine Liljegren
Ordförande i Sylf

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev