Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sluta ducka statligt huvudansvar för skolan”

En skolpengsnorm kan väl inte vara det enda en liberal skolminister tänker göra för att öka statens ansvarstagande för skolsystemet, undrar företrädare för lärar- och skolledarfacken.

Publicerad: 22 november 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johanna Jaara Åstrand, Åsa Fahlén, Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

Foto: Per Myrehed, Elisabeth Ohlson Wallin, Martin Lindeborg


Ämnen i artikeln:

Lärarnas RiksförbundLärarförbundetHuvudmannaskapFörstatligande av skolan

Liberalerna har länge förespråkat att staten ska ta över ansvaret för skolan från kommunerna. Nu finns för första gången ett ordentligt utredningsmaterial som visar på hur detta skulle kunna ske – men från Liberalerna och skolminister Lotta Edholm (L) är det påfallande tyst.

Regeringen måste ta frågan om ett starkare statligt systemansvar för skolväsendet på allvar. Nu finns äntligen en gedigen utredning om att öka det statliga ansvaret för finansiering och styrning av skolsystemet, den så kallade huvudmannaskapsutredningen (SOU 2022:53).  

LÄS MER: Kommunalråd om nytt förslag: ”Logiskt – men risk att friskolorna kommer leva egna liv” 

Utredningen tillkom efter hårda krav från Liberalerna i samband med januariöverenskommelsen 2019. Det var bra och nödvändigt. Slutbetänkandet visar inte bara att ett större statligt ansvar för skolväsendet är önskvärt – det tecknar också en karta över färdvägen för att nå dit. 

I och med detta bekräftas vad vi och många andra länge har fört fram, nämligen att staten måste ta ansvaret för ett nationellt likvärdigt skolväsende med stark kompensatorisk förmåga. Inte minst behöver staten ta ett större ansvar för skolans finansiering. Kommunerna har såväl olika ambitioner som olika kapacitet när det gäller att genomföra uppdraget i dagens nationella styrdokument. Det är därför inte konstigt att skillnaderna mellan skolor vuxit. Svensk skola har blivit den minst likvärdiga i Norden. 

Vi är medvetna om att en stor reform, som flyttar hela ansvaret för skolan från kommunerna till staten, ännu inte har ett brett politiskt stöd. Vår begäran är heller inte att allt ska ske genom ett enda klubbslag. Vad vi ser är att ytterligare steg måste tas i riktning mot att öka det statliga ansvaret utifrån det utredningsmaterial som nu finns. 

Den förra regeringen har påbörjat resan, genom skolmyndigheternas regionalisering och genom införandet av det kompensatoriska likvärdighetsbidraget. Huvudmannaskapsutredningen visar hur processen för ökat statligt ansvar kan fortsätta ske stegvis.  

Vi vill förvisso se ett statligt helhetsansvar för skolans finansiering, men det finns många etappmål på vägen. Utredningen pekar på möjligheten att fortsätta bygga ut likvärdighetsbidraget, såväl avseende ekonomisk storlek som till att omfatta fler skolformer än grundskolan. Ett viktigt steg vore också att samla de i dag många statsbidragen inom skolväsendet till ett samlat sektorsanslag. 

Ett statligt helhetsansvar för lärar- och skolledarkårens kompetensutveckling är även det centralt. Grunden kan utgöras av de professionsprogram som den förra regeringen förberett, men som den nuvarande regeringen behöver fullfölja och sedan växla upp. 

Ett statligt huvudmannaskap för skolan behöver inte innebära att staten övertar arbetsgivaransvaret för skolornas personal. Många andra offentligt finansierade samhällssektorer skiljer mellan huvudmannaskap och drifts- och arbetsgivaransvar. Det gäller exempelvis hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och kollektivtrafiken. 

Huvudmannaskapet för skolan tydliggör var det yttersta ansvaret ligger. Med en statlig huvudman, men med fortsatt kommunalt driftsansvar och arbetsgivarskap, skulle det vara tydligt vad staten ansvarar för: finansiering, tillsyn och tillståndsgivning, uppföljning och utvärdering samt det övergripande planeringsansvaret.  

Även för förskolan är en ökad statlig reglering och finansiering nödvändig. Skulle förskolan i framtiden bli obligatorisk, så är det en logisk följd att staten övertar huvudmannaskapet även här. 

Tidöavtalet säger inte så mycket om ett ökat statligt ansvar för skolväsendet, förutom att en statlig skolpengsnorm ska införas. Vi får därmed en antydan om en viss miniminivå för resurstilldelningen. Det kan knappast vara det enda som en regering med en liberal skolminister tänker göra för att öka statens ansvarstagande för skolsystemet. Eller hur, Lotta Edholm? 

Åsa Fahlén
Ordförande Lärarnas riksförbund 

Johanna Jaara Åstrand
Ordförande Lärarförbundet 

Matz Nilsson
Ordförande Sveriges skolledarförbund 

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Ordförande Lärarförbundet Skolledare 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev