”Sluta använda begreppet tillitsbaserad styrning och ledning”

Tillitsbaserad styrning och ledning (TBSL) har lanserats som ett alternativ till den kritiserade New Public Management-orienterade styrningen i den offentliga sektorn. Våra studier visar att TBSL har spritt sig till majoriteten av de svenska kommunerna och regionerna, och att flera olika förändringsprojekt har initierats i dess namn. 

Våra studier visar emellertid också att det klokaste nu vore att överge begreppet TBSL och i stället rikta intresset mot de spännande men outforskade förändringsprojekt som pågår och som helt i onödan benämns TBSL. Eftersom både forskare och praktiker de senaste åren har ställt frågan ”Vad är egentligen TBSL?” initierade Kommunforskning i Västsverige 2022 en studie av vilka förändringsprojekt i kommuner och regioner som kopplas samman med TBSL. Studien noterade fem olika typer av förändringsprojekt. 

LÄS MER: Rapport: Tuffare att skapa tillit på kvinnodominerade arbetsplatser –”Högsta ledningen lyssnar mindre” 

• Den nya målstyrningen är en justerad tillämpning av målstyrning, där många och detaljerade mål ersätts av få, övergripande och långsiktiga. Förvaltningen ges ett större handlingsutrymme och följs upp mer kvalitativt och mindre kvantitativt. Dialog är centralt inför fastställande av mål och vid uppföljning.

• Ökad operativ autonomi syftar till att öka handlingsutrymmet för medarbetare och första linjens chefer och öka deras benägenhet att ta initiativ och ansvar. Det handlar om minskad detaljstyrning och mer delegering och decentralisering, om att säkerställa tillitsvärdighet och om att öka viljan att ta ansvar. 

• Reducerad administrativ belastning handlar om att befria chefer från att arbeta med rapportering i olika system men också om att eliminera onödigt arbete, inte minst dubbelarbete och irritationsmoment för medarbetare.

• Återgång till anslagsfinansiering handlar om att minska eller eliminera förekomsten av resursfördelning genom beställningar, prestationsfinansiering och köp/sälj.

• Principförverkligande handlar om att förverkliga de principer (bland annat helhetssyn, samverkan, medborgarfokus, brukarfokus, öppenhet och långsiktighet) som enligt Tillitsdelegationen konkretiserar TBSL. 

Av dessa förändringsprojekt har enskilda kommuner och regioner under beteckningen TBSL ägnat sig åt fler eller färre. Varför är det då ett problem att benämna dessa förändringsprojekt TBSL?

Ett skäl är att kommuner och regioner som säger att de arbetar med TBSL uppenbarligen håller på med helt olika förändringsprojekt. Ett annat är att dessa projekt, med undantag för ”principförverkligande”, sannolikt är lika vanliga i kommuner och regioner som säger att de inte arbetar med TBSL. 

Ett tredje skäl är att det är bättre att ge förändringsprojekt benämningar som har koppling till det som ska förändras, särskilt om alternativet är ett abstrakt begrepp vars innebörd det råder delade meningar om. Är det målstyrningen som förändras är det märkligt att kalla det TBSL. 

Ett sista skäl är att benämningen TBSL har fått många kommuner och regioner att tro att förändringen handlar om att införa de principer som Tillitsdelegationen menar konkretiserar TBSL. Problemet är att Tillitsdelegationen blandade samman vad TBSL är med vad det ska leda till. Kommuner och regioner bör inrikta sig på att utveckla styrning och ledning i stället för att försöka förstå innebörden av principerna.

Följaktligen är det dags att sluta använda begreppet TBSL och i stället rikta uppmärksamheten mot de konkreta förändringsprojekt som pågår i kommuner och regioner.

Sven Siverbo
Professor i redovisning och styrning vid Karlstads universitet och Kommunforskning i Västsverige (KFI)

LÄS MER: Forskarens profetia om tilliten: ”Det blir en backlash”

LÄS MER: Forskare: ”Tilliten har inte tagit över – vi går mot NPM 2.0”