SLS: Nej tack till tillfälliga satsningar i primärvården

År 2028 beräknas de som är 80 år och äldre att vara cirka 250 000 fler än i dag – en ökning med 50 procent. Detta är ett gott betyg till Sverige som välfärdsland men innebär också att gruppen svårt sjuka och sköra patienter med komplexa vårdbehov kommer att växa.

Samtidigt som vi ska klara av vården av fler äldre ligger en utmaning i att tillgodose den ”friskare” befolkningens tillfälliga vårdbehov med god tillgänglighet. Det ställer stora krav på läkare och andra medarbetare i vården, att värna patienter med nedsatt autonomi och svåra sjukdomstillstånd. Om sjukvården blir mer efterfrågestyrd riskerar svagare grupper trängas undan och få svårare att göra sin röst hörd.

Dessa utmaningar är det främsta argumentet för en utbyggd primärvård. En välfungerande primärvård är kostnadseffektiv och har goda förutsättningar att hantera en åldrande befolkning med stora vårdbehov samtidigt som den på ett rimligt sätta kan möta kraven från den ”friskare” befolkningen. Men vi har en förhållandevis låg andel allmänmedicinska specialister jämfört med andra länder, vilket har bidragit till problem med tillgängligheten, bristande information och samordning och att en betydlig lägre andel uppger att de har en fast läkarkontakt i Sverige jämfört med andra länder. Dessa brister riskerar att särskilt drabba den växande gruppen med komplexa vårdbehov.

Det behövs en rad åtgärder för att stärka primärvården. Genom åren har regeringar försökt att åstadkomma detta genom detaljstyrning och öronmärkta tillfälliga bidrag, vilket bidragit till ryckighet och snedvrida prioriteringar i verksamheten utan att specialister i allmänmedicin blivit fler.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) tror på långsiktighet. I dag presenterar vi sju utvecklingsområden för en stärkt primärvård. Vi vill särskilt lyfta möjligheterna att bedriva forskning och utvecklingsarbete i primärvården. Den kliniska forskningen i primärvården utgör endast 1 procent av all medicinsk forskning i Sverige. Forskningsfälten inom allmänmedicin måste ges bättre förutsättningar för att utvecklas.

En stabil organisation med nationellt stöd för forskning och utveckling i primärvården bör etableras som kan utföra studier av primärvård som arbetar under skilda förutsättningar (väl bemannade och i olika befolkningsmiljöer med olika vårdbehov), exempelvis analyser av vård, behandling och uppföljning av äldre med många sjukdomar, vilka går över vårdnivåer och vårdorganisationer. Sådana forskningsanalyser bidrar till att förbättra underlagen för politiska beslut.

Medel till forskning särskilt märkta för primärvård och allmänmedicin bör kopplas till de allmänmedicinska universitetssjukvårdsenheterna, vilket ökar förutsättningarna för att bedriva klinisk forskning inom primärvård. Ett utmärkt sätt att stimulera primärvårdsforskning är den nationella forskarskolan i allmänmedicin. Ytterligare ett sätt att stärka forsknings- och utbildningsverksamhet är att uppmuntra skapandet av akademiska vårdcentraler. Sammantaget leder detta till en långsiktigt god utveckling av primärvårdens innehåll och ökar attraktionskraften.

Vi säger därför nej tack till tillfälliga satsningar och skärpta vårdgarantier och ja tack till långsiktiga förstärkningar och mer forskning i primärvården!

Britt Skogseid, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, professor, överläkare, internmedicin/endokrinologi, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset

Lars Borgquist, ordförande i Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp för en stärkt primärvård, professor emeritus, institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet och distriktsläkare i Eslöv