Slarvande vårdpersonal måste ställas till svars

Kristianstads tingsrätt dömde den 25 februari 2020 en barnmorska till villkorlig dom och böter för grovt vållande till kroppsskada. Hon hade givit för mycket värkstimulerande medel vid en förlossning och inte tillkallat läkare. Barnet drabbades av syrebrist och fick hjärnskador.

Barnets mor uttryckte lättnad efter domen. ”Elliot((barnet) har fått upprättelse och barnmorskan har fått stå till svars för sina handlingar” säger modern. Hennes reaktion är naturlig för patienter och anhöriga i liknande fall. De känner ofta att de inte får upprättelse i de administrativa system för behandling av klagomål som finns utanför domstolssystemet.

I bjärt kontrast till moderns reaktion, lättnad och upprättelse, står ett uttalande av Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro som är kritisk till domen. Hon säger till TT att misstag ska utredas av IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och hoppas att vården ändrat rutinerna så att något liknande inte händer igen. ”Men oftast när misstag sker i hälso- och sjukvården så har det med systemet att göra, och om man bara dömer den enskilda individen så tappar man systemet. Det kan leda till ännu flera misstag”.

Sineva Ribeiro talar här mot bättre vetande. Barnmorskans handlande har först utretts av Ivo som bedömde att hon begått allvarliga fel under förlossningen. Hon ansågs ha brutit mot patientsäkerhetslagen. Men uttalandet är helt i linje med den inställning som Vårdförbundet och Läkarförbundet har i frågan. För dem står inte patientens och de anhörigas upprättelse i fokus utan personalens ansvarsfrihet. Ivo kan rikta kritik mot vårdpersonal eller en vårdcentral men har inga sanktionsmöjligheter och besluten går inte att överklaga. Det är ett låtsassystem.

Det var Vårdförbundet och Läkarförbundet som var tongivande i den patientsäkerhetsutredning som ledde fram till patientsäkerhetslagen (2010:659), som trädde i kraft den 1 januari 2011. Genom lagen avskaffade Sverige – som enda land i världen – det sjukvårdsrättsliga disciplinansvaret, en sanktionsmöjlighet som Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, tidigare haft. Nu inrättades Ivo som kunde ge kritik men inte har sanktionsmöjligheter.

Barnmorskan i Kristianstadsmålet ansågs alltså ha varit grovt oaktsam. Men oaktsamhet (slarv) förekommer inte inom sjukvården, enligt professionen själv. I patientsäkerhetsutredningen förs en vilseledande diskussion om huruvida oaktsamhet (slarv) förekommer i sjukvården. Alla fel kallas ju av vården för ”misstag”.

Utredningen refererar till Socialstyrelsens erfarenhet och där har begreppet oaktsamhet definierats om till ”medvetna risker” och personal som ”medvetet skadar patienter”. Men medveten oaktsamhet låter som uppsåt att skada och med en sådan vilseledande omskrivning är det ju lätt att påstå att oaktsamhet inte förekommer.

Men hela resonemanget är felaktigt och är bara till för att motivera ett avskaffande av ansvarssystemet och ett införande av ansvarsfrihet med hjälp av Ivo. Politiker och sjukvårdsfack borde ändra inställning och arbeta för patienternas bästa och upprättelse i stället för att bara värna personalen. Nuvarande system verkar korporativistiskt.

Dennis Brinkeback, jurist