”Skylta tydligt med de välfärdsinstitutioner som finns”

Tilliten till lokalsamhället påverkas av politiska beslut och politisk retorik, lokalt såväl som nationellt. Om statsbidragen till kommuner och regioner i praktiken inte ökar trots att de presenteras som satsningar – något som skedde i samband med att budgeten lämnades till riksdagen i november – riskerar tilliten att ta stryk.

Sverige är en högtillitsnation. Det har vi varit så länge som forskningen har mätt svenskarnas tillit. I genomsnitt litar sex av tio svenskar på varandra. Men lokalt varierar tilliten till välfärden kraftigt, visar en rapport från tankesmedjan Fores. 

LÄS MER: Socialstyrelsen: Fem metoder som håller unga borta från brott 

Högst tillit finns i Piteå, Grästorp och Vadstena, medan den är lägst i Kiruna, Sundsvall och Olofström. 

Tillit är det osynliga kitt som håller ihop samhället. En låg tillit gör samhällen mindre demokratiska, med minskat röstdeltagande och större misstro som följd. Mycket tyder också på att tilliten är formbar i en människas unga år för att sedan bli trögrörlig.

Vad påverkar då tilliten till samhällskontraktet – och hur stärker vi den? 

1. Faktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör det

En satsning på äldreomsorgen ökar inte automatiskt tilliten till den. Upplevd tillgänglighet kan öka även utan att en satsning har gjorts. Trots att det är en begränsad grupp som är i kontakt med äldreomsorgen behöver hela befolkningens intryck av kvalitet och tillgänglighet förbättras för att tilliten ska stärkas. Här kan kommunikativa satsningar från kommunen göra skillnad.

2. Människomötet är A och O

Om den som nyttjar en välfärdstjänst möts av en dysfunktionell digital tjänst istället för en människa påverkas tilliten till leveransen. Det må vara en större ekonomisk kostnad med människobaserad service, men alternativkostnaden i form av minskad tillit kan bli högre.

3. Synlighet är nyckeln

För tilliten är välfärdens synlighet viktigare än dess faktiska tillgänglighet – med undantag för polisen, där sambandet mellan fysisk närvaro och tillit är stark. Hofors, Laxå och Tjörn är exempel på kommuner som saknar ett poliskontor och där också tilliten är låg. Tilliten kan stärkas även med en symbolisk synlighet. Skylta tydligt med de välfärdsinstitutioner som finns.

4. Minska nationell detaljstyrning

Bristande tillit från den nationella nivån till den lokala har utmynnat i en flora av riktade statsbidrag som kommunerna har svårt att tillgodogöra sig. De landsortskommuner som är i störst behov av bidragen saknar ofta de administrativa resurser som krävs för att hantera bidragen. Riksdagen bör leda med verktyg som tar hänsyn till den lokala särprägeln.

5. Mer decentralisering stärker tilliten

Upprätthållandet av välfärdssamhällets närvaro över hela landet kostar, men medför också samhällsnytta i form av ökad tillit. Fores rapport visar att statens centraliseringsnorm har tärt på den svenska tilliten. En mer decentraliserad styrning med fokus på effekt snarare än på metod skulle sannolikt stärka tilliten.

6. Det nationella tonläget kan påverka människors tillit

När både regering och opposition svartmålar tillståndet i samhället får det konsekvenser i form av minskad tillit över tid. Hotbilder och överdrifter från den nationella politiken gröper ur väljarnas tillit till våra offentliga institutioner.

Sammantaget visar forskningsresultaten att politiken tar medborgarnas tillit för given. Med ökad polarisering blir tilliten en hårdvaluta som kräver en förtänksam förvaltning av politiken. Om vi misslyckas riskerar lokal misstro att spridas och bli ett verkligt hot mot demokratin. Dagens unga löper då en betydande risk att bli en generation lågtillitare. Det skulle förändra Sverige i grunden.

Ulrica Schenström
Vd för tankesmedjan Fores

Mariell Juhlin
Ordförande Tillit, Fores

Markus Barnevik Olsson
Samordnare Klimat och Tillit, Fores