Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Skulle kommunerna klara av en friskoleavveckling?”

Kommunernas skolverksamhet präglas av en oklar styrning. Ansvaret förskjuts så långt ner i organisationen att det splittras och försvinner. Kommunerna måste fokusera på kvaliteten i undervisningen, skriver kommunrådgivaren Gunnar Iselau.

Publicerad: 5 november 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

År efter år misslyckas kommunerna med att skapa likvärdiga förhållanden för eleverna. Det är sedan länge ett lotteri vilken chans eleven får beroende på skola, skriver Gunnar Iselau. .

Foto: Henrik Montgomery/TT, Pressbild


Ämnen i artikeln:

FriskolorHuvudmannaskapSkolans kompensatoriska uppdragLikvärdig skola

Samtidigt som medier och politiker belyser friskolornas verksamhet och vinster, befinner sig kommunernas skolverksamhet i en skuggvärld där kommunerna år efter år misslyckas med att skapa likvärdiga förhållanden för eleverna. Det är sedan länge ett lotteri vilken chans eleven får beroende på skola. 

I diskussionen om friskolor är det därför läge att ställa frågan: Vad skulle hända om friskolornas elever återgår till kommunala skolor?

Om fler elever kommer in i det kommunala skolsystemet med skolor som fungerar olika, kommer fler att dra en nitlott. Den som föräldrar till elever i friskolorna aktivt har försökt undvika. Skulle de acceptera att återgå till ett kommunalt lotterisystem?

LÄS OCKSÅ: LF: Det finns ett grundläggande fel i Socialdemokraternas skolpolitik 

Varför blir det då inte som det är tänkt? Det är ju inte så inget har gjorts i kommunernas skolverksamhet. I stället har väl aldrig så många gjort så mycket till så stor kostnad, men med så liten effekt som i den kommunala skolverksamheten under de senaste tjugo åren. 

Det har fått till sin följd att samma andel elever år efter år inte får de förutsättningar de har rätt till, utan tappar taget. Därtill ökar skillnaderna mellan kommunens skolor. Och eleven blir mer och mer beroende av om hen kan få stöd och hjälp hemma.

LÄS OCKSÅ: Anna-Karin Grahn: Vet barn och unga varför de går i skolan?  ,

Varför får dessa rutiner fortgå år efter år, trots att effekten uteblir? Det grundläggande problemet är att varje ansvarig i kommunerna handlar mer efter sin egen bild, än efter de nationella riktlinjer som finns. Alla gör på sitt sätt. Från de ytterst ansvariga politikerna och förvaltningschef till rektorer och lärare. 

Detta visar på en oklar kommunal styrning där ansvaret förskjuts så långt ned i organisationen att det splittras och försvinner. 

Hur blev det så här? Jo, kommunerna har i praktiken tillåtits överpröva och sänka de nationella målen till kommunalt lägre nuläge. Det innebär, för att vara tydlig, att det är kommunal praxis att inte varje elev ska lyckas i grundskolan. Riksgenomsnittet fyra elever av fem duger bra. 

Denna situation vidmakthålls av de rangordningar Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) presenterar. Där ligger fokus på kommuners förhållande till riksgenomsnittet, vilket är att cirka 80 procent av eleverna når betygsmålen. Då räcker det med att ligga i mitten för att vara nöjd. Att riksgenomsnittet år efter år ligger på samma nivå är dock ytterligare bekräftelse på en stillastående kommunal skolverksamhet.

Görs inget? Jo, staten försöker rädda den situation som kommunerna satt sig i genom särskilda bidrag och insatser. Med effekten blir att man konserverar ett läge där kommunerna förblir passiva. 

Att kommunerna sänker den nationella målnivån och staten försöker rädda kommunens skolor har slagit knut på hela den kommunala skolverksamheten. Det tycks som att detta läge har blivit så vanligt att det ses som normalt? Kan det till och med vara så att friskolornas agerande gett kommunerna ett alibi, en offerkofta? 

Vad händer den dag friskolans företrädare övergår från försvar av sin verksamhet till attack på den kommunala verksamheten? Hur förberedd är kommunfullmäktige, den ytterst ansvariga huvudmannen? Som ska vara en garant både gentemot staten och mot elevens vårdnadshavare att skollagens uppdrag genomförs för varje elev. 

Hur kan kommunerna förbereda sig? Om kommunerna ska klara sitt uppdrag krävs att man överger rutinen att se till slutresultatet. Då är det försent. I stället måste man fokusera på kvaliteten i den process som leder till slutresultatet. I praktiken, se till att skolorganisationen inriktas på att undervisningen fungerar så att varje elev lär sig, i stället för att i efterhand att konstatera detta inte har skett. 

Det som behövs då är inte ännu mer pengar. Det riskerar bara att fördjupa icke fungerande rutiner. I stället måste kommunledningen se till att varje ansvarsnivå i dess skolorganisation känner till och utför sitt uppdrag. Och det är inte så svårt. Så här ser ryggraden ut i den kommunala styrningen av skolan: 

Kommunfullmäktige, som ytterst ansvarig huvudman, tilldelar efter en behovsprövning de resurser som behövs. Dess nämnd fördelar dessa resurser så att varje skola får likvärdiga möjligheter.

Förvaltningschefen ser till att varje rektor verkligen utför och kan utföra sitt uppdrag att vara pedagogisk ledare och vid behov agerar så att undervisningen förbättras. 

Rektor ser till att varje lärare verkligen utför och kan utföra sitt uppdrag att genom undervisning utveckla varje elevs motivation och därmed lärande. 

Finns inte denna ryggrad sjunker kommunernas skolorganisation ihop. Organisationen blir oförmögen att resa sig, hur mycket stöd den än får. 

För att förbättra dagens stillastående situation finns därför anledning för kommunledningen att uppmärksamma hur de olika ansvarsnivåerna i skolorganisationen utför sitt uppdrag. Vissa kommuner är på gång. Men flertalet vet inte ens om att det är detta som är problemet. 

Gunnar Iselau
Tidigare vid Skolverkets utvärderingsavdelning, nu kommunrådgivare och ansvarig för utbildningen ”Huvudmannens ansvarstagande”

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev