”Skriv in rätten till fritidshjälpmedel i lagen”

En av tre personer med funktionsnedsättning behöver någon form av hjälpmedel för att kunna göra det de vill på sin fritid. Men förskrivning av fritidshjälpmedel är nästintill obefintlig i dag. Det bidrar till en ojämlik hälsa, vilket inte är förenligt med vare sig FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning eller med Sveriges folkhälsopolitiska mål.

Personer med funktionsnedsättning har inte samma möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid som befolkningen i övrigt. Detta drabbar personer som vi genom återkommande rapporter vet har en sämre hälsa än den övriga befolkningen. Detta är inte förenligt med Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

LÄS MER: Assistansutredningen: 10 miljarder dras in när staten tar över

Samhällets ansvar för folkhälsan är tydligt och förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete för statliga, regionala och kommunala aktörer. För att bidra till en god och jämlik hälsa även för personer med funktionsnedsättning behövs en ökad tillgång till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter. Både strukturellt tillgänglighetsarbete och individuellt stöd, i form av exempelvis förskrivning av fritidshjälpmedel, är betydande förutsättningar för detta.

Hjälpmedel för den dagliga livsföringen förskrivs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Någon definition av begreppet hjälpmedel finns inte i lagen. Av förarbetena till kapitel 8 paragraf 7 i HSL framgår att regionerna är skyldiga att erbjuda de hjälpmedel för den dagliga livsföringen som krävs för att den enskilde, själv eller med hjälp av någon annan, ska kunna tillgodose personliga behov som exempelvis normala fritids- och rekreationsaktiviteter.

Eftersom det saknas definition av hjälpmedel styr i dag regionernas egna regelverk vilka produkter som kan förskrivas som hjälpmedel. Någon hänsyn till lagens förarbeten tas inte. Myndigheten för delaktighet har gjort en genomgång av regionernas regelverk för hjälpmedelsförskrivning och denna visar att 20 av Sveriges 21 regioner inte tillhandahåller fritidshjälpmedel. Ett typexempel på skrivning kopplat till fritidshjälpmedel är att hjälpmedel som regionen inte tillhandahåller är hjälpmedel för hobby, sport och fritidsverksamhet. Den som behöver fritidshjälpmedel behöver således nästan alltid köpa dessa på egen hand, vilket inte är rimligt då kostnaderna är mycket höga.

Men det finns goda exempel. Fritidsbanken Sverige samlar mer än 120 fritidsbanker i Sverige som i nio av tio fall drivs av kommunen. Verksamheten lånar ut sport- och friluftsutrustning helt gratis. Fritidsbanken Sverige arbetar aktivt för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i fritidsaktiviteter genom att förbättra tillgången till fritidshjälpmedel och parasportutrustning.

Att köpa dyr utrustning, innan man har haft möjlighet att prova om en aktivitet passar en, minskar delaktigheten och möjligheten att hitta något som känns meningsfullt för individen på längre sikt. För den som provar på en aktivitet och fastnar för den måste det också finnas möjlighet att fortsätta med den långsiktigt.

Ett välfärdssamhälle med tydliga mål avseende jämlik hälsa kan inte ducka för det ansvar som därav följer och förlita sig på att ideella aktörer och civilsamhället löser uppgiften. Aktivt strategiskt arbete för en jämlik hälsa i hela befolkningen är inte fritt valt arbete för vare sig stat, region eller kommun!

Att inte kunna få hjälpmedel för fritidsändamål förskrivna och bekostade av samhället leder till exkludering av många människor från möjligheten att ha en aktiv och meningsfull fritid. Gapet mellan vad man vill och kan göra blir för många individer oöverstigligt och leder till försämrad fysisk och psykisk hälsa, med onödigt individuellt lidande och ökade samhällskostnader som följd.

Vi vill därför uppmana regeringen att i lagtext förtydliga definitionen av hjälpmedel med tydliga skrivningar som även omfattar hjälpmedel för att möjliggöra en aktiv fritid, så att dessa på ett otvetydigt sätt inkluderas i regionernas regelverk. Det skulle skapa avsevärt mycket bättre förutsättningar för att minska de hälsoklyftor vi ser i dag och bidra till en jämlik hälsa i hela befolkningen.

Ida Kåhlin
Förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Åsa Strahlemo
Förbundsordförande, DHR

David Mathiasson
Verksamhetschef, Fritidsbanken