Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

SKR: Skolan är ingen isolerad ö – vem som styr gör skillnad

Skolan brottas, liksom samhället i övrigt, med stora utmaningar. Men att flytta besluten längre från elever, vårdnadshavare och skolpersonal är inte lösningen, skriver SKR:s Mats Gerdau och Kenneth Handberg.

Publicerad: 2 december 2021, 04:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever och en fjärdedel har färre än 100 elever. En skola med 60 elever behöver andra insatser än en med över 1 000 elever,” skriver Mats Gerdau och Kenneth Handberg.

Foto: Henrik Montgomery/TT, SKR


Ämnen i artikeln:

HuvudmannaskapSKRLikvärdig skolaFörstatligande av skolan

I Sverige finns cirka 5 000 grundskolor ojämnt fördelade på 290 kommuner. Bjurholm har en och Stockholm 277. Till det ska läggas förskolor, gymnasieskolor, särskolor, vuxenutbildning och sfi. Utbildningsområdet är kommunens största verksamhet och kärnan i det lokala samhället. 

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: LR: Tre frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan

Skolans styrs som bekant i dag av både stat och kommun. Den pågående utredningen om grundskolans förstatligande ska förhoppningsvis svara på frågan hur detta samspel kan förbättras, så att ansvar och befogenheter hänger ihop bättre och bidrar till skolans utveckling. 

Utredningen har ett brett uppdrag. Vi menar dock att det saknas viktiga aspekter och vill skicka med fem konkreta frågor till det fortsatta utredningsarbetet:

Vad händer när besluten flyttas längre bort från dem som berörs? Skolan är ett av de områden som engagerar medborgarna mest lokalt. Det handlar inte enbart om skolan som enskild fråga, utan också om ett gemensamt ansvar för vårt lokalsamhälle. Skolnedläggningar är en av de viktigaste frågorna i många kommunalval. Hur ska medborgarna, på ett enkelt sätt, föra dialoger med beslutsfattare om dessa i stället finns på statlig nivå, långt från elevers, lärares och vårdnadshavares vardag?

 Hur delas ansvaret för att stärka kunskapsresultaten? Debatten om huvudmannaskapet ställer sig ofta i vägen för diskussionen om kvaliteten i själva undervisningen. Även om åsikterna om hur det ska göras går isär, så är vi alla överens om att kunskapsresultaten måste förbättras. Men vem ska hålla i taktpinnen? I dag styr staten genom läroplan och brett regelverk. Hur ska ansvarstagandet för en gemensam process mellan de lokala skolorna och staten se ut och åstadkommas i framtiden?

Vad händer med utbildningskedjan när grundskolan plockas bort? Både förskolan och vuxenutbildningen ligger utanför pågående utredning. Det gör att det som varit en naturlig kedja i kommunen nu riskerar att brytas. Det gäller även för samverkan mellan kommunala verksamheter som socialtjänst, kultur och fritid samt övriga aktörer i samhället som behövs för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Hur ska samverkan bli bättre om skolan har en statlig huvudman medan andra viktiga verksamheter har kommunen som ansvarig?

Vad händer med skolans medarbetare om staten tar över? I skolan arbetar många yrkesgrupper. Det är så verksamheten klarar sitt uppdrag: lärare, rektorer, elevassistenter, elevhälsan, servicepersonal, vaktmästeri, administratörer, it-personal med flera. Hur skapas en helhet och kollegial gemenskap när olika personal har olika arbetsgivare och olika villkor? Om staten tar över arbetsgivaransvaret för lärare och rektorer måste även andra yrkesgrupper följa med. Eller ska olika kollegor ha olika chefer? 

Vad händer med anpassningen till de lokala förutsättningarna och behoven? Ett av argumenten för dem som pratar om förstatligande är att det blir mer lika över landet då. Men Sveriges kommuner och samhällen ser som bekant väldigt olika ut. Hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever och en fjärdedel har färre än 100 elever. En skola med 60 elever behöver andra insatser än en med över 1 000 elever. I dag kan 290 kommuner anpassa resurserna till de behov den enskilda skolan har, till gagn för eleverna.

När ett förändrat huvudmannaskap för skolan utreds och förslag på en annan styrning diskuteras kan vi inte titta isolerat på skolan och dess byggnad. Det måste föras en diskussion om konsekvenserna för det lokala samhället. En bra början är att svara på våra frågor. 

Mats Gerdau
Ordförande beredningen för utbildningsfrågor (M) Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Kenneth Handberg
Vice ordförande utbildningsberedningen (S) Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev