Få hela storyn
Starta din prenumeration
Debatt
Skolan brottas, liksom samhället i övrigt, med stora utmaningar. Men att flytta besluten längre från elever, vårdnadshavare och skolpersonal är inte lösningen, skriver SKR:s Mats Gerdau och Kenneth Handberg.
Publicerad: 2 december 2021, 04:15
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Hälften av landets grundskolor har färre än 200 elever och en fjärdedel har färre än 100 elever. En skola med 60 elever behöver andra insatser än en med över 1 000 elever,” skriver Mats Gerdau och Kenneth Handberg.
Foto: Henrik Montgomery/TT, SKR
I Sverige finns cirka 5 000 grundskolor ojämnt fördelade på 290 kommuner. Bjurholm har en och Stockholm 277. Till det ska läggas förskolor, gymnasieskolor, särskolor, vuxenutbildning och sfi. Utbildningsområdet är kommunens största verksamhet och kärnan i det lokala samhället.
LÄS OCKSÅ REPLIKEN: LR: Tre frågor till utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan
Skolans styrs som bekant i dag av både stat och kommun. Den pågående utredningen om grundskolans förstatligande ska förhoppningsvis svara på frågan hur detta samspel kan förbättras, så att ansvar och befogenheter hänger ihop bättre och bidrar till skolans utveckling.
Utredningen har ett brett uppdrag. Vi menar dock att det saknas viktiga aspekter och vill skicka med fem konkreta frågor till det fortsatta utredningsarbetet:
När ett förändrat huvudmannaskap för skolan utreds och förslag på en annan styrning diskuteras kan vi inte titta isolerat på skolan och dess byggnad. Det måste föras en diskussion om konsekvenserna för det lokala samhället. En bra början är att svara på våra frågor.
Mats Gerdau
Ordförande beredningen för utbildningsfrågor (M) Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Kenneth Handberg
Vice ordförande utbildningsberedningen (S) Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.