Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

SKR: Regeringen måste finansiera reform för våldsutsatta kvinnor

Den nya regleringen av skyddat boende är bra, men ska den fungera så behöver regeringen finansiera reformen. Kommunerna måste få förutsättningar att ge våldsutsatta kvinnor och barn ett tryggt och säkert boende, skriver SKR:s Arion Chryssafis.

Publicerad: 30 december 2021, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringen täcker inte ens tio procent av den faktiska kostnaden för det förstärkta skyddet av våldsutsatta kvinnor, menar SKR.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

Våld mot kvinnorHedersvåldSocialtjänstenKvinnojourer

Stödet till våldsutsatta kvinnor och barn är ofta livsavgörande. Lagstiftningen har skärpts de senaste åren och att regeringen nu vill reglera också skyddat boende, är ytterligare ett viktigt steg. För trots att det handlar om stöd till kvinnor och barn i mycket utsatta situationer, har skyddat boende hittills varit oreglerat i lag.

Reformen innebär att skyddat boende införs som en placeringsform i lag och omfattas av tillståndsplikt. Det underlättar för kommunerna att ställa krav på boendens kvalitet och minskar risken för oseriösa aktörer. Samtidigt stärks rättssäkerheten genom att barnen i våldsutsatta familjer får egna handläggare, ett eget ärende och egen uppföljning utifrån deras egna behov. Hittills har de i lagens mening setts som medföljande till den förälder, som har haft ansvaret för deras mående; ett ansvar som kan vara svårt att bära för den som också är våldsutsatt.  

Behovet av skyddat boende är stort. I en kartläggning från 2020 beräknade Socialstyrelsen att 6 500 vuxna och 6 200 barn bodde minst en natt på skyddat boende det senaste året. Mycket talar för att det faktiska behovet är betydligt större än så, då 78 procent av boendena minst en gång nekat personer på grund av platsbrist. Samtidigt är tiden som våldsutsatta bor på skyddat boende ofta så lång som fyra månader, eftersom det är svårt att hitta ny bostad på ordinarie bostadsmarknad.

LÄS MER: Våldet eskalerar nu – var är skyddet för kvinnorna? 

Men samtidigt som regleringen verkligen behövs, så finns det skäl att ifrågasätta hur effektfull den kommer att bli. Regeringen finansierar nämligen inte reformen så som den bör. Enligt SKR:s beräkningar kostar reformen fyra miljarder kronor per år. I statsbudgeten avsätts endast 345 miljoner för 2023. Fördelat på 290 kommuner skulle det innebära att en mediankommun som högst får 560 000 kronor. Det är inte ens tio procent av den faktiska kostnaden. SKR har därför skickat en skrivelse till regeringen där vi ifrågasätter den bristande statliga finansieringen och pekar på att den försvårar för kommunerna att stödja våldsutsatta. 

Enligt finansieringsprincipen – en av grundbultarna i Sveriges styrmodell – ska kommuner och regioners kostnader för nya lagkrav finansieras av staten från grunden. Den nya regleringen innebär de facto nya krav på kommunerna. Finansieringsprincipen är beslutad av riksdagen och syftar till att kommuner och regioner inte ska behöva höja skatten eller prioritera bort annan verksamhet för att kunna genomföra statliga beslut. Regeringen bortser nu från finansieringsprincipen. 

LÄS MER: ”Vi har bara sett början på krisen”

I en statlig utredning om skyddat boende från 2017 beräknades skyddat boende kosta i genomsnitt 2200 kronor per dygn. Utöver det tillkommer kostnader för barnens utredningar, vårdplaner, uppföljningar, hälsoundersökningar och dubbla placeringar i skolan för de som på grund av säkerhetsskäl tillfälligt inte kan gå kvar i sin gamla skola.  

Socialtjänstens arbete med våldsutsatta har varit kraftigt underfinansierat från statens sida under lång tid. När kraven på stöd till våldsutsatta skärptes i socialtjänstlagen 2007 tillfördes inga ökade resurser. Skärpta lagkrav utan statlig finansiering är ett av skälen till den ökande arbetsbelastningen i socialtjänsten, och ett viktigt skäl att kommunernas individ- och familjeomsorg går med underskott år efter år. 

När samhället inte förmår stoppa förövarna, måste det finnas skydd och stöd som hjälper kvinnor och barn till ett liv fritt från våld och hedersförtryck . Reformen för skyddat boende är bra. Kommunerna vill gärna genomföra den. Men staten måste ta fullt ansvar för att finansiera tryggt och säkert boende för kvinnor och barn som utsätts för våld och hedersförtryck. Regeringen måste finansiera sina reformer.  Finansieringsprincipen ska följas. 

Arion Chryssafis
ordförande i SKR:s beredning för socialpolitik och individomsorg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev