Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

SKR: ”Glöm inte kommunerna och regionerna när civila försvaret rustas”

Om regeringen menar allvar med att stärka Sveriges totalförsvar måste den ge kommuner och regioner rätt stöd och förutsättningar att lyckas. Det riskerar annars att bli som i den haltande kedjan i rättssystemet.

Publicerad: 4 juli 2022, 03:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carola Gunnarsson, ställföreträdande ordförande för SKR, skriver om vad kommuner och regioner behöver för att kunna rusta det civila försvaret.

Foto: Hans Alm


Ämnen i artikeln:

Civilt försvarSäkerhetKriget i UkrainaRäddningstjänstenSKR

I februari startade Ryssland krig i Europa, en mänsklig tragedi utspelar sig just nu i Ukraina, ett land nära vårt eget. Den världsordning som varit rådande i decennier är i gungning och det säkerhetspolitiska läget mer oroande än på mycket länge. I Sverige genomförs nu kraftiga satsningar på att stärka den försvarsförmåga som, oberoende av regering, nedmonterats sedan slutet av Kalla kriget. 

Kommunerna och regionerna är navet i det civila försvaret. Om krisen eller kriget kommer är vi beroende av kommunens räddningstjänst, dricksvattenförsörjning, omsorgen om äldre och funktionshindrade, skolor och förskolor för de barn vars vårdnadshavare behövs på andra uppdrag i samhället. Listan kan göras lång. Det går inte att bara stirra sig blind på de militära delarna av försvaret.

Hälso- och sjukvården ska vara motståndskraftig mot störningar i försörjning av el, vatten, värme och IT. Vården ska snabbt kunna ställa om för att hantera stora skadeutfall efter en bussolycka eller ett bombanfall. Vårt smittskydd ska kunna hantera en pandemi. Och kollektivtrafiken måste fungera även i kris- eller krigstid, då ett fungerande samhälle är beroende av kollektivtrafiken, i synnerhet i storstadsregionerna. 

När regeringen nu genomför en historiskt utbyggnad av Sveriges försvarsförmåga är det avgörande att den ser till hela kedjan i försvaret och inkluderar satsningar på de verksamheter som är nödvändiga för befolkningens grundläggande behov och säkerhet. Ett starkt försvar kräver både en god militär förmåga för att möta ett angrepp och ett civilt försvar som garanterar en motståndskraft bland befolkningen och i våra samhällsviktiga verksamheter. Här spelar kommuner och regioner en avgörande roll. De måste ha rätt förutsättningar för att kunna vara viktiga delar i den motståndskraften. 

Det går att dra vissa paralleller till utbyggnaden och omorganisationen av Polismyndigheten som påbörjades under 2015. Regeringen lanserade krafttag mot brottsligheten och presenterade stora satsningar på fler poliser. Med fler poliser ökade antalet intagna och snart larmade Kriminalvården om att både fängelselokaler och kriminalvårdare saknades sett till den nya situationen. Spola fram ytterligare några år och även Åklagarmyndigheten ropar på hjälp – det fanns inte en chans för dem att hinna hantera den stora ökningen av antalet häktade. Fler poliser innebar ökade krav på resten av rättssystemet, hela kedjan behöver hänga ihop. Här finns en hemläxa att göra. Vi har inte tid eller råd att vara otydliga eller oense. Staten får inte upprepa samma misstag när den nu bygger ut det svenska försvaret. 

LÄS MER: Därför hyllas SKR-projekt i Ukraina

Försvarsmakten och de statliga sektorsmyndigheterna har mycket att vinna på att bjuda in kommunerna och regionerna till en nära samverkan. Regeringen har fattat beslut om en statlig struktur för uppbyggnaden av det civila försvaret, men kommuner och regioner som driver verksamheterna i vardagen är inte inkluderade som en medverkande del. Regeringen har även grupperat länsstyrelserna i sex civilområden som ska ha en kontinuerlig bild av både kommunernas, regionernas och sektorsmyndigheternas arbete. Länsstyrelserna och civilområdena är statens representant i länen – det vilar ett stort ansvar på dem att vara kunniga och uppdaterade om kommunernas och regionernas verksamheter. Det är också viktigt att staten tydliggör vilken nationell ambition som ska gälla för kommunernas och regionernas samhällsviktiga funktioner.

En genomsnittskommun med 16 000 invånare får i dag en statlig ersättning om 200 000 kronor per år för arbetet med civilt försvar, motsvarande en kvarts heltidstjänst. Nu föreslår regeringen att successivt tillföra mer pengar till kommuner och regioner, men beloppen är fortfarande alldeles för små för att ersätta de nya kostnader som uppstår. Utan täckande statlig ersättning behöver kommunerna och regionerna ta resurser från andra kärnverksamheter. Om regeringen menar allvar med att stärka Sveriges totalförsvar måste den ge kommuner och regioner rätt stöd och förutsättningar att lyckas. Det riskerar annars att bli som i den haltande kedjan i rättssystemet.

Sverige kan inte få ett välfungerande civilt försvar utan kommunerna och regionerna. De står bakom bärande delar av samhället och måste vara med. Kommuner och regioner är beredda att ta sitt ansvar för att stärka det civila försvaret. Tillsammans med staten kan vi trygga ett motståndskraftigt samhälle som fungerar även i kris och krig. 

Carola Gunnarsson

ställföreträdande ordförande för SKR

LÄS MER: Natos krav: Sju punkter där Sverige måste stärkas

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev