Skolverket: Vi värnar betygssystemets legitimitet

Replik. Per Måhl riktar kritik mot att Skolverket vill utreda om resultaten på de nationella proven kan bli mer styrande för betygen. Vi är väl medvetna om att det här är en genuint komplex fråga, men när vi återkommande konstaterar brister i betygssystemet, bedömer vi det som nödvändigt att utreda vad som är möjligt att göra för att betygssättningen ska blir mer likvärdig. Ett förtydligande om hur mycket slutbetygen får avvika från resultaten på de nationella proven kan vara en väg att gå.

Den rapport vi nyligen presenterat visar att det är stora skillnader i betygssättning mellan skolor. Vissa skolor sätter överlag slutbetyg som är högre än elevernas resultat på de nationella proven, medan andra skolor är mer restriktiva i betygsättningen. I rapporten kan vi också se ett annat problematiskt mönster – att betygen sätts i relation till den generella prestationsnivån på skolan. På skolor med många högpresterande elever är det svårare att få höga betyg och på skolor med många lågpresterande elever är det lättare att få höga betyg.

Ytterst handlar det om betygssystemets legitimitet och rättssäkerheten för eleverna. Betygen ska motsvara elevernas kunskaper, inte vara en följd av vilken skola eleven går på eller den enskilda lärarens förståelse och tolkning av betygssystemet. Det senare problemet behöver vi arbeta vidare med genom att utveckla och stödja sambedömning. Men det är tveksamt om det räcker för att skapa en nationell likvärdig betygssättning. Att göra de nationella proven mer styrande för betygen, kräver å andra sidan mer stabila nationella prov, liksom en digitalisering av genomförande och bedömning.

En utgångspunkt i utredningen är att en eventuell gräns för hur mycket slutbetygen får avvika från provresultaten ska gälla på skolnivå, inte på elevnivå. En andra utgångspunkt är att lärare vid betygssättning ska göra en samlad bedömning. Det nationella provet ska vid betygssättning av en enskilds elevs kunskaper fortsatt vara ett av många bedömningsunderlag. En tredje utgångspunkt att beakta i utredningen är hur undervisningen kan påverkas av en eventuell systemförändring.

Per Måhl hävdar att vi föreslår politiska systemförändringar som skulle tvinga lärare att bryta mot skollagen. En utredning måste förstås även belysa om det krävs lagändringar för att genomföra förändringar. Slutligen är det värt att påpeka det självklara i Skolverkets uppdrag att uppmärksamma politikerna på systemproblem och lyfta behovet av utredningar och eventuella förändringar i rådande system.

Peter Fredriksson, generaldirektör Skolverket