Debatt
Skolor arbetar ständigt för att förbättra verksamheten
Skolvärlden byggs inte på önsketänkande. Den byggs på ett ständigt strävande efter förbättring och hårt arbete av lärare, rektorer och utvecklingsledare som noga analyserar sina elevers resultat och bygger processer så att alla ska lyckas, replikerar företrädare för Kommunförbundet Skånes FoU Skola.
Publicerad: 20 september 2019, 09:32
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Systematiskt kvalitetsarbete utgår från varje skolas resultat och förutsättningar medan åtgärder anpassas för verksamheternas behov.” Foto: Adam Wrafter / Bildbyrån
Replik. I sin artikel ”Perspektiv: Skolvärlden måste sluta önsketänka” argumenterar professor Mats Alvesson för bättre underlag för skolutvecklingsarbete och ifrågasätter standardlösningar.
Vi håller med Mats Alvesson om att varje skola är unik, ofta även olika klassrum på samma skola skiljer sig och kräver olika åtgärder för att vidareutvecklas och förbättras. Detta innebär inte att varje standardlösning är en dålig lösning samt att skolor inte satsar på verklighetsförankrat och dataunderbyggt förbättringsarbete.
Behörig lärare är en sådan standardlösning som Mats Alvesson ifrågasätter. Visst finns det enskilda situationer där en behörig lärare inte fungerar eller enskilda individer som är inte är fullt ut bra eller lämpliga för yrken. Sådana situationer kan uppstå inom flera yrken. Men om ditt hus brinner föredrar du då inte en utbildad brandsoldat och inte en lekman med vattenhink (även om vattenhinken såklart är bättre än inget alls)?
Att ifrågasätta vikten av behöriga lärare är ifrågasätta vikten av utbildning inom lärarprofessionen. Om en obehörig lärare kan undervisa lika bra (eller till och med bättre) än en behörig varför ska man då välja lärarutbildningen?
Vi håller med Mats Alvesson om att det är ”centralt för skolledningar och andra med ansvar att ha god kunskap om hur väl deras skola fungerar och vilka resultat som där presteras i förhållande till förutsättningarna”. Mats Alvesson tycks inte tro att sådan kunskap finns. Enligt en studie som han genomfört övervärderade 60 procent av rektorer på sina skolor: På en tiogradig skala satte de betyget 7 eller högre.
Det är inget nytt att det finns en tendens att övervärdera förmågor under självvärderingsprocesser (se exempelvis Lindeman et al, 1995). En sådan risk är särskilt stor om detta värderas med en siffra som man ska sätta för hela sin skola och dess personal (för en skola är ju dess personal, elever och relationer).
Men att dra en slutsats om att de flesta rektorer inte har koll på hur deras skolor ligger till är att negligera hela det systematiska kvalitetsarbete som görs i nästan alla skolor och förvaltningar. Det underminerar också utvecklingsarbete i form av forskningscirklar, professionsutveckling, learning studies som drivs på olika förvaltningar och skolor runt om i landet.
Visst har kollegialt lärande och utvecklingsarbete blivit en standardlösning, men det är en standardlösning med unik anpassning för varje lärares, skolas och kommuns verklighet. Systematiskt kvalitetsarbete utgår från varje skolas resultat och förutsättningar medan åtgärder anpassas för verksamheternas behov.
I skrivande stund sammanställer FoU Skola en översikt på utvecklingsarbete i alla Skånes kommuner. Även om det finns liknande områden i flera kommuner är de flesta insatser anpassade till en kommunen och dess skolor. På utvecklingsledarnas träffar inom FoU Skola diskuteras det flitigt hur man ska sätta upp utvecklingsarbete för hela kommunen, när olika klasser i samma skola behöver olika åtgärder.
Visst finns det fortfarande mycket att önska – förståelse för data och analysförmåga kan vidareutvecklas, övergång från lärdom inom projekt till ändrad daglig verksamhet samt strukturer för spridning av bra erfarenheter behöver förbättras. Detta betyder dock inte att skolvärlden byggs på önsketänkande. Den byggs på ett ständigt strävande efter förbättring och hårt arbete av lärare, rektorer och utvecklingsledare som noga analyserar sina elevers resultat och bygger processer så att alla ska lyckas.
Elena Zukauskaite, vetenskaplig ledare för FoU Skola, Kommunförbundet Skåne
Hans Dahlqvist, utbildningschef Svalövs kommun, FoU Skolas styrgrupp
Mats Jönsson, förvaltningschef för utbildning Burlövs kommun, FoU Skolas styrgrupp
Richard Löfgren, förvaltningschef för Familjeförvaltning Sjöbo kommun, FoU Skolas styrgrupp
Roberto Citterio, utvecklingschef Pedagogisk inspiration Malmö, FoU Skolas styrgrupp
Anders Grundberg, chef för Skola-utbildningsförvaltningen Skurups kommun, FoU Skolas styrgrupp
Anna Karlsdotter, utvecklingschef för Barn- och utbildningsförvaltningen Kristianstad kommun, FoU Skolas styrgrupp
Rose-Marie Bergman, förvaltningschef för Barn- och utbildningsförvaltningen Klippans kommun, FoU Skolas styrgrupp
Eva Hallberg, enhetschef Pedagogisk Inspiration Malmö, FoU Skolas styrgrupp
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.