Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Skolnedskärningskartan är ett arbetsdokument

Skolnedskärningskartan är inte en granskning i sig, utan ett arbetsdokument som kan användas som utgångspunkt för granskningar, skriver Tankesmedjan Balans i en replik.

Publicerad: 12 maj 2019, 03:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Linda Axelsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

BudgetKommuner

Replik Michaela Fletcher (M) och Hampe Klein (M) har tittat på den skolnedskärningskarta tankesmedjan Balans har skapat, och blivit förfärade. De ser ett antal trovärdighetsproblem med kartan, och ifrågasätter om vi verkligen har resurser att granska kommuners och regioners budgetar.

De flesta av de problem som Fletcher och Klein identifierar med skolnedskärningskartan, är sådana som vi själva tagit upp och resonerat kring i den text som hör till skolnedskärningskartan. Det hade troligen lugnat dem att läsa texten innan de skrev sin artikel. Vi syftar på den text inleds med orden “OBS! Läs punkterna nedan” som finns längst upp till vänster på kartbilden.

Fletcher och Klein hittar hur vi definierar en nedskärning (som en minskning av genomsnittliga resurser per elev efter att kostnader per elev räknats upp med SKL:s prisindex för kommunal verksamhet) och varför vi ibland anger besparingar i procent och ibland i belopp (budgetar är utformade på olika sätt i olika kommuner). De hade också fått en bättre bild av syftet med nedskärningskartan. De antar i sin artikel att syftet är att “hänga ut kommuner” och “presentera” våra granskningar, men det är en missuppfattning. Skolnedskärningskartan är en informell sammanställning av våra anteckningar. Den är ett delat dokument där vi fört in noteringar om de formuleringar i kommuners budgetar som vi tycker bör granskas mer ingående.

Skolnedskärningskartan är alltså inte en granskning i sig, utan ett arbetsdokument som kan användas som utgångspunkt för granskningar. Sådana granskningar publicerar vi regelbundet på vår blogg, och går då mycket noggrannare in på omständigheterna i den granskade kommunen.

Om Österåker har vi inte skrivit något sådant inlägg än. Vi ska göra det så snart vi kan, och kommer därmed att reda ut grundligt hur Fletcher och Klein kan se en satsning där vi ser ett sparkrav. Vi kommer också att klargöra varför vi skrev en uppdatering i mars, trots att kommunbudgeten togs i november (vi läste förskole- och skolnämndens budget, beslutad i nämnden 5 mars 2019, och gymnasie- och vuxenutbildningens budget, beslutad den 7 mars 2019).

Vi beklagar att ett sådant inlägg inte redan är skrivet. Men vi är ju, som debattörerna helt korrekt konstaterar, en mycket liten tankesmedja.

Marcus Larsson, tankesmedjan Balans

Åsa Plesner, tankesmedjan Balans

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BudgetKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News