Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Skolledare: Staten måste ta över finansieringen av skolan

Sex av tio skolledare har mindre pengar att bedriva verksamhet för än förra året. Sveriges kommuner klarar inte av att finansiera skolväsendet och garantera likvärdigheten. Därför måste staten ta över ansvaret, skriver Lärarförbundet Skolledare.

Publicerad: 26 januari 2022, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sex av tio skolledare uppger att budgeten för 2022 ger dem mindre utrymme att bedriva verksamheten än i fjol, skriver Lärarförbundet Skolledares ordförande Ann-Charlotte Gavelin Rydman.


Ämnen i artikeln:

Förstatligande av skolanLikvärdig skolaSkolledareLärarförbundet

Sveriges kommuner klarar inte av att ge alla barn och elever en likvärdig skolgång. Det är ett faktum som i dag lyfts av såväl OECD och forskare, som av staten och kommunerna själva. Skolledare och lärare är de första att vittna om hur resursbristen går ut över barns och elevers lika möjligheter.

Sverige har 290 kommuner med olika förutsättningar och ambitioner för den utbildning de bedriver. Vissa kommuner har helt enkelt inte kapaciteten att fullt ut hantera uppdraget, något som påverkar skolledares förutsättningar negativt – både inom förskolan och skolan.

I en undersökning som Lärarförbundet Skolledare genomförde hösten 2021 uppgav sex av tio skolledare att budgeten för 2022 ger dem mindre utrymme att bedriva verksamheten än i fjol. Det är ofta så att ökade lönekostnader inte ersätts fullt ut, vilket i praktiken leder till besparingar.

Sanningen är egentligen enkel: De kommunala skatteintäkterna räcker inte till för att hantera både ökande barnkullar och en åldrande befolkning. Därför är det väsentligt att se över skolans framtida finansiering.

Sju av tio skolledare i kommunal verksamhet svarar i Lärarförbundet Skolledares undersökning att staten behöver ta över finansieringen av grundskolan och gymnasieskolan helt och hållet. Sex av tio säger detsamma om förskolan. Resultatet förvånar inte – skolledare har svårt att lyckas med sitt komplexa uppdrag med de förutsättningar som ges i dag.

Skolledare kläms ofta mellan det statliga uppdraget, att skollagen ska följas, och det kommunala: att budgeten ska hållas. När en skolledare tackar ja till sin anställning så tackar hen även ja till uppdraget att hålla budgeten. Om så inte sker väntar en missnöjd arbetsgivare; i värsta fall kan det bli problem med anställningen.

När budgetutrymmet minskar måste skolledare agera, vilket i praktiken innebär att skära ned. Åtgärder som ofta tas till är minskade resurser till barn och elever i behov av särskilt stöd, något som försvårar möjligheterna att klara det statliga uppdraget om att en likvärdig skolgång ska nås.

Staten har genom åren gjort en mängd saker för att förbättra skolors ekonomi, bland annat i form av likvärdighetsbidrag, karriärtjänster och lärarlönelyft. Men statliga bidrag är kortsiktiga, och dessutom ingår inte alla skolformer. Staten har inte lyckats skapa den långsiktiga och stabila finansiering som skolan behöver.

Frågan måste dras till sin spets: Ska självstyret värnas eller ska vi ha en likvärdig skola? För att det senare ska bli verklighet måste staten ta ett större ansvar för kvalitet, likvärdighet och resurser i hela skolväsendet.

Lärarförbundet Skolledare har ett tydligt budskap till regeringen: Staten måste ta ett större ansvar för finansieringen av skolväsendet, från förskola till vuxenutbildning. Därigenom ges alla skolor rimliga förutsättningar att klara uppdraget. Och man slipper beroendet av den enskilda kommunens ekonomi eller ambitioner. Likvärdigheten i skolväsendet måste stärkas markant.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman
Ordförande i Lärarförbundet skolledare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev