Skolan ska vara en mötesplats för alla barn

Replik. I Dagens Samhälle skriver företrädare från det nybildade Partiet Nyans om islamofobins utbredning i Sverige. Problemformuleringen är korrekt. På internet pågår en direkt hatisk propaganda, inte sällan med ett särskilt fokus på just muslimer. I vår omvärld har vi sett vad den typen av avhumanisering riskerar att leda till. Ett tydligt exempel är terrorattackerna i Christchurch tidigare i år, men även i Sverige har muslimers utsatthet blivit ett allvarligt samhällsproblem.

Tyvärr missar Partiet Nyans fullständigt målet när de beskriver vårt förslag om ett etableringsstopp för religiösa friskolor som ett utslag av islamofobi. Det är helt felaktigt påstående att förslaget bara träffar muslimer –exempelvis kristna friskolor, som för övrigt är betydligt vanligare än muslimska, berörs i lika hög utsträckning.

Frånsett detta är det självklart att ett etableringsstopp av religiösa friskolor inte har någonting med fobi mot den ena eller andra religionen att göra. Vi vill att skolan ska vara en plats där barnen lär sig att tänka fritt och självständigt. Religiösa friskolor är inte förenligt med den principen. Det finns flera exempel på det: lärare som sagt att det inte är okej att vara homosexuell, undervisning i Bibelns skapelseberättelse på biologilektionen, flickor som fått lära sig att ”inte visa upp sig” och barn som pressats att delta i bönestunder.

Men problemet går bortom risken för enskilda missförhållanden. Skolan ska också vara en mötesplats för barn av olika socioekonomiska, kulturella och religiösa bakgrunder. Skolor med en särskild konfessionell inriktning kommer naturligtvis att locka till sig en hög koncentration av elever vars föräldrar har samma religiösa bakgrund.

Under 1900-talet var skolan ett av våra viktigaste verktyg för att skapa ett samhälle som håller ihop. En jämlik skola där direktörens och fabriksarbetarens barn gick tillsammans hjälpte till att bryta ner klassrelaterade klyftor. Så har vi skapat ett land präglat av både inre och yttre solidaritet, samt ett av världens högsta sociala kapital. Vi måste anamma samma strategi för att brygga över de kulturella klyftorna vi ser i Sverige idag.

Partiet Nyans koppling mellan vårt förslag och utvecklingen i Bosnien på 1990-talet är knappt värd att bemöta, men kanske kan det tjäna som ett pedagogiskt exempel på skillnaden mellan våra partier. Vi tror att samhället måste skapa mötesplatser mellan människor för att undvika just den typen av sekterism och spänningar mellan grupper. Partiet Nyans verkar tvärtom vilja separera människor. Det skulle vara ett historiskt misstag.

Eva Ullberg, oppositionsråd (S) i Järfälla