”Skolan behöver en långsiktig styrning”

I dagarna presenteras utredningen om ett förändrat huvudmannaskap för skolan. Den kommer säkert att ge nytt bränsle till förslag om övergripande förändringar. Men det som skulle behövas är en diskussion om hur vi får en styrning som gör skillnad på riktigt för eleverna på varje enskild skola.

Alla barn har rätt till en bra utbildning. Förskolan och skolan är en tydlig friskfaktor och ger de flesta barn och unga goda verktyg för framtiden. Vi måste kunna se och prata om allt det som fungerar väl i dag utan att blunda för de problem som finns.

LÄS MER: Hela listan: Sjunkande gymnasiebehörighet i 182 kommuner 

Som skolchefer möter vi varje dag rektorer, lärare, elever och vårdnadshavare. Vi är kittet mellan skolans verksamhet och politiken, på nationell och lokal nivå. Vi vet av erfarenhet att skolans styrning fungerar både bra och mindre bra.

Utifrån vår samlade erfarenhet har vi tre budskap som vi gärna vill framföra inför den fortsatta diskussionen.

1. Skolan är ingen isolerad verksamhet. Barn och ungas utveckling är hela samhällets ansvar, vilket blir tydligt när man ser effekterna av exempelvis ökad polarisering och växande utsatthet. Samhällsförändringarna speglas i skolan. Det gör att skolans uppdrag i dag är både svårare och mer komplext än tidigare. Detta är inte något som skolan ensam kan lösa. Samverkan mellan skola och socialtjänst, kultur, fritidsverksamheter, polis och andra aktörer i samhället har aldrig varit viktigare. Även samverkan mellan skolformer behövs så att hela utbildningskedjan, från förskolan och uppåt, hänger ihop. Här kan vi göra än mer – hjälpas åt och kliva fram, i stället för att flytta ansvaret till dem som finns längre bort från barns och ungas vardag.

2. Ansvar och mandat behöver hänga ihop. Vi som skriver denna artikel är skolchefer i kommuner med skilda förutsättningar. Några av oss brottas med landsbygdens utmaningar, andra med ökad segregation och utanförskap. Det kompensatoriska uppdraget varierar mellan och inom kommuner. Oavsett våra olikheter och skilda förutsättningar har vi ett gemensamt krav: ansvar och mandat behöver hänga ihop. Vi känner våra verksamheter och deras behov, vi vet vad vi kan arbeta med lokalt och vilket stöd vi behöver från staten.

Möjligheten att styra långsiktigt är avgörande. Dagens system med många, små riktade statsbidrag med kort tidshorisont försvårar detta. Processen att söka statsbidragen kostar ibland mer än vad de genererar och kan stundtals störa befintligt utvecklingsarbete. Statens styrning måste vara långsiktig och flexibel, hjälpa i stället för att stjälpa.

3. En utmaning för alla skolor är kompetensförsörjningen. Men behoven skiljer sig mellan kommuner, inom kommuner och mellan skolformer, ämnen och inriktningar. Demografi, lokal arbetsmarknad, pensionsavgångar, geografiskt läge och närhet till lärosäte är faktorer som påverkar behovet av lärare och möjligheten för kommunerna att möta det.

Kommunerna har ett stort ansvar för att vara attraktiva arbetsgivare och göra insatser för att trygga kompetensförsörjningen. Men staten måste ta sitt ansvar för lärarutbildningarnas dimensionering och finansiering både kort- och långsiktigt. Utbildade lärare behöver nå hela landet.

Kunskap om lokala behov och förutsättningar är avgörande för att kunna möta utmaningar och snabbt ställa om inför förändringar. Vår drivkraft är att skapa de bästa förutsättningarna för våra barn och elever. Det kräver en långsiktig och förutsägbar styrning – på både nationell och lokal nivå. En styrning som andas tillit och samarbete.

Åsa Lundkvist
Utbildningsdirektör, Västerås stad

Torsten Flemming
Utbildningsdirektör, Region Gotland

Maarit Enbuske
Skolchef, Luleå kommun

Tomas Berndtsson
Skolchef Göteborgs stad

Patrik Håkansson
Förvaltningschef, Olofströms kommun

Rikard Mortenlind
Förvaltningschef, Barn- och ungdomsförvaltningen i Laholms kommun

Thomas Winqvist
Förbundschef, Hälsinglands utbildningsförbund

Malin Westling
Skolchef, Piteå kommun

Lennart O Werner
Förvaltningschef, Bildning, Emmaboda kommun

Tobias Ekblad
Förvaltningschef, utbildningsförvaltningen Ronneby kommun

Martin Åsman
Barn- och utbildningschef, Sölvesborg kommun

Yvonne Strandh
Förvaltningschef, Karlskrona kommun

Ylva Winther
Skolchef, Säffle kommun

Magnus Bengtsson
Barn- och utbildningschef, Västerviks kommun

Magnus Åkerlund
Skolchef, Bodens kommun

Charlotte Sundqvist
Skolchef, Kalix kommun

Fredrik Westerlund
Skolchef, Arjeplog kommun

Eva Martinsson
Förvaltningschef, Gällivare kommun

Marianne Stöckel
Gymnasiechef för Lapplands gymnasium

Viktoria Björklund
Förvaltningschef, Kiruna kommun

Ola Sonidsson
Skolchef, Arvidsjaur kommun

Leif Rönnbäck
Skolchef, Pajala kommun

Katarina Lindberg
Tf skolchef, Övertorneå kommun

Maria Hjelm
Skolchef, Överkalix kommun

Arja Martinviita
Förvaltningschef, Haparanda kommun

Bodil Gustafsson
Skolchef, Uppvidinge kommun

Rachel Törnell
Utbildningschef, Markaryds kommun

Patrik Grimmesjö
Bildningschef, Tingsryds kommun

Roger Johansson
Utbildningschef, Älmhult kommun

Nils-Göran Jonasson
Barn- och utbildningschef, Ljungby kommun

Anders Elingfors
Förvaltningschef, Växjö kommun

Therese Linnér
Utbildningschef, Lessebo kommun

Fredrik Hellsten
Skolchef, Mölndals stad

Maria Andersson
Skolchef, Kungsbacka kommun

Helena Balte
Skolchef, Alingsås kommun

Charlotte Johansson
Skolchef, Partille kommun

Katarina Lindgren
Skolchef, Öckerö kommun

Ann Blom
Skolchef, Lerums kommun

Päivi Malmsten
Skolchef, Härryda kommun

Åsa Ericson
Skolchef, Ale kommun

Helena Sjöberg
Tf förvaltningsdirektör, Göteborgs stad

Mikael Fältsjö
Förbundschef, Västbergslagens utbildningsförbund (VBU)

Marie Blomberg
Förvaltningschef, Härnösand