Skatteverket dansar efter försäkringsbolagens pipa

Försäkringsbolagen var missnöjda med förra årets lag om förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar. Nu har de fått Skatteverket att ändra sitt ursprungliga ställningstagande till ett nytt sådant, där hela 40 procent av försäkringarna har befriats från beskattning.

Försäkringsbolagen har därmed förhandlat bort nästan halva lagstiftningen, och de har redan spridit den glada nyheten till sina kunder. Det är Skandia som drivit frågan ihop med branschorganisationen Svensk Försäkring, som skriver att ”Skatteverket har på begäran från Svensk Försäkring” tydliggjort vad som ska gälla.

På vilka grunder har Skatteverket ändrat sig? Innan jag ringer upp studerar jag den mycket knapphändiga bilaga som ger en första inblick i hur det hela gått till. Enligt bilagan, innovativt konstruerad av Svensk Försäkring och publicerad på Skatteverkets hemsida, så kan sjukvården indelas i tre kategorier med avseende på skattepliktighet: 1) Skattepliktig, 2) Skattefri, 3) Delvis skattefri.

I den av Svensk Försäkring uppfunna kategori som är ”delvis skattefri” återfinns specialistvård samt labb och röntgen. Hur kan dessa sjukvårdssegment plötsligt vara delvis skattefria i en lag som syftar till att beskatta desamma? Och hur stor del av de bortförhandlade 40 procenten utgörs av den påhittade kategorin?

Jag får tala med en av Skatteverkets rättsliga experter och jag efterfrågar de bakomliggande beräkningar som det talas om i Skatteverkets ställningstagande. Experten svarar att Skatteverket inte fått se dem. Det enda som finns är en kort framställan och en bilaga utöver den som är publicerad på hemsidan.

Vi talar länge och jag uttrycker min förvåning mer än en gång. Jag frågar om Skatteverket har konsulterat en enda organisation som inte har egenintresse av att begränsa lagens verkan men nej, Skatteverket har endast haft återkommande möten med försäkringsbolagen och Svensk Försäkring.

Den publicerade bilaga 1 är ett papper med några kryss på. Men kanske blir jag klokare av den andra bilaga som Skatteverkets expert talade om? Medan jag väntar på att få den hemskickad per post kontaktar jag Svensk Försäkring för att se om jag, mot förmodan, kan få ut beräkningarna den vägen.

Svensk Försäkring svarar att ”Själva datan är förstås företagshemligheter” men mejlar den omtalade bilaga 2, som visar sig vara en smått löjeväckande kategorisering av specialistvård utifrån förmånsbeskattad och ej förmånsbeskattad. Enligt Svensk Försäkring har man tagit sin utgångspunkt i det så kallade ICD-10, men inte ett enda ord om hur detta klassificeringssystem har använts och varför.

Svensk Försäkring vill ge vetenskapligt sken åt en slumpmässig alternativt vinstmaximerande kategorisering av specialistvård, vilken inte alls behöver kategoriseras då all specialistvård ska vara förmånsbeskattad. Med sin nya tolkning har försäkringsbolagen samtidigt luckrat upp lagstiftningen på så lösa grunder att det, i ett senare skede, kan göras gällande att all sjukvård ska vara fri från beskattning.

Den privata välfärdsindustrin stöper gradvis om den svenska modellen, ofta via små regelförändringar som inte uppmärksammas i media. Försäkringsbolagen har redan fintat bort lagen om vård på lika villkor genom att låta 650 000 kunder köpa sig före i vårdköerna. Nu har man grundlurat Skatteverket, som förvisso tycks ytterst naiva i dessa politiskt laddade frågor.

Skatteverket har lättvindigt gått med på krav som saknar logisk och lagstiftningsmässig grund. Skatteverket måste därför, ånyo, ompröva sitt ställningstagande kring förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar.

John Lapidus, doktor ekonomisk historia, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet