Skattehöjningar ska ge moderater dåligt samvete

Bland de moderata kommun- och landstingspolitiker som i helgen samlas på Sverigemötet i Karlstad finns det somliga som bör ha sämre samvete än andra. Medan endast fem moderata kommunalråd sänker skatten får invånarna i 43 moderatstyrda kommuner höjd skatt. Det är inte en godtagbar utveckling.

På många håll i landet är situationen ansträngd. Kommunernas skatteunderlag, demografiska struktur och geografiska förhållande skiljer sig åt, och det påverkar naturligtvis de ekonomiska förutsättningarna. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) saknas 200 miljarder kronor i kommuner och landsting år 2030 om dagens personaltäthet inom välfärden ska behållas.

Just av den anledningen är det dock viktigt att inte slösa med skattebetalarnas pengar, och i de kommuner som i år höjer skatten finns det gott om kostnader som inte kan motiveras med det kommunala kärnuppdraget eller det ansträngda läget. Skillnader i kostnader för politisk verksamhet, kultur och fritid samt majoriteten av utgiftsområdena inom infrastruktur kan till exempel inte förklaras av demografiska strukturer eller andra förhållanden.

I en rapport från år 2016 analyserar Skattebetalarnas förening besparingspotentialen i kommunerna genom att titta på kostnadsskillnader mellan jämförbara kommuner. I Vetlanda där skatten höjs med 50 öre finns det potential att spara in 69 öre på politisk verksamhet, kultur och fritid och infrastruktur. I Staffanstorp där moderata kommunpolitiker höjer skatten med 40 öre finns det 89 öre i besparingspotential. Ängelholm, som höjer skatten med 25 öre, hade kunnat spara in över en krona.

Om man inte har gjort alla prioriteringar och effektiviseringar som man kan – och inte ens dessa smärre justeringar – är det inte acceptabelt att som moderat politiker göra anspråk på ännu mer av medborgarnas resurser.

Rapportens slutsats är att 18 miljarder kronor hade kunnat sparas in i hela landet om alla kommuner effektiviserade ned till snittet för de tre kommuner inom respektive kommungrupp som har lägst kostnader inom dessa områden. Om alla sänkte sina kostnader till den genomsnittliga nivån för jämförbara kommuner hade 10 miljoner kronor kunnat sparas.

I rapporten Produktivitetspotential för kommunal sektor från år 2017 gör Svenskt Näringsliv en liknande analys om välfärdstjänster. Den visar att det finns betydande potential för effektiviseringar inom de kommunala välfärdstjänsterna – över 40 miljarder kronor. Det är något som moderata kommunpolitiker borde gå i bräschen för.

Försiktighet med skattebetalarnas pengar – på såväl statlig som kommunal nivå – har alltid varit en moderat princip. Det är viktigt både för landets fortsatta ekonomiska utveckling, och för att det är rätt att människor får behålla mer av sina pengar själva. Skattepengarna tillhör inte främst stat och kommun – utan de människor som har skapat dess värde.

”Moderatpolitiker som höjer skatten agerar inte i moderat anda. Moderat anda är att sänka skatten.” Det sade Ulf Kristersson då han som MUF-ordförande krävde att moderata politiker som höjde skatten avgick. Det är en sanning som fortfarande gäller. Alla kommunpolitiker som i år höjer skatten bör i stället grundligt undersöka vad de själva kan göra för att minska slöseriet med medborgarnas pengar.

Catarina Kärkkäinen, ordförande Fria moderata studentförbundet