”Skärmdebatten skymmer ungas rätt till kunskap”

I augusti tar över en miljon grundskolelever plats i Sveriges klassrum. Har de följt debatten under året har de matats med budskap om att digitaliseringen gått för långt och att skolan behöver bli ”tråkig”, som skolminister Lotta Edholm (L) hävdade i Expressen 24 april tillsammans med Johan Pehrson (L), partiledare och arbetsmarknads- och integrationsminister.

Det senaste året har politiker, forskare och debattörer kritiserat skolans digitalisering hårt. Enligt rubrikerna råder ”skärmarnas tyranni” och barn ”tvångsmatas” med skärmar i klassrummet. Själva grunden i digitaliseringen tycks ha glömts bort. Den handlar inte om att ersätta skolböcker med skärmtid – den handlar om ungas rätt till digital kunskap.

LÄS MER: Lista: 30 tunga namn – de äger makten över skolan

Enligt Skolverket bör elever få lära sig att lösa problem och omsätta idéer med hjälp av modern teknik, förstå hur digitaliseringen påverkar samhället, samt lära sig källkritik och att agera ansvarsfullt på nätet. I en tid av filterbubblor och fake news, men också av tekniska framsteg och AI:s snabba utveckling, borde denna kunskap vara extra viktig.

Vad säger föräldrarna? Inför höstterminen lät vi Novus ställa frågor till dem om digital kompetens i grundskolan. Så här svarade de:

• 94 procent anser att elever bör ha tillgång till både skolböcker och datorer/plattor i skolan.

• 95 procent tycker att digital kompetens är viktigt för att rusta elever för framtida studier och arbetsliv.

• 93 procent menar att det är viktigt att elever lär sig förstå digitaliseringens påverkan på samhället.

• 100 procent anser att det är viktigt att elever lär sig att vara källkritiska och ansvarsfulla på nätet.

De flesta föräldrar är alltså positiva till digital kompetens – färdigheter som deras barn behöver i studier och arbetsliv.

Till ansvariga politiker och beslutsfattare vill vi säga följande:

Det är inte antingen eller utan både och. Det är dags att sluta ställa skolböcker mot skärmar. Fokus i debatten bör istället handla om vad digital kompetens är och hur den kan anpassas till olika åldrar. En förstaklassare och en högstadieelev har skilda förutsättningar. Ta vara på lärares kunskap i pedagogik och didaktik för att utveckla undervisningen.

Framtidens arbetsmarknad efterfrågar digital kompetens.Den är viktig i de flesta yrken och redan i dag ropar arbetsgivare efter dem som är utbildade inom teknik, matematik, it och naturvetenskap. Bristen på ingenjörer i landet är ett hinder som riskerar att försena industrins gröna omställning, något som bland andra Teknikföretagen har larmat om.

Bjud in science centers. Tekniska museet och flera andra science centers har skolprogram och uppsökande verksamhet där vi teamar upp med lärare för att väcka ungas intresse för teknik och programmering och bidra till etiska diskussioner kring innovationer. Vi behöver uppmuntra fler tjejer att välja tekniska utbildningar och vi måste minska den sociala snedrekryteringen. Vi tror att aktörer som föreningsliv, näringsliv och kultur kan vara med och bidra i det arbetet.

Lärandet måste vara lustfyllt. I debatten om skolans digitalisering har ansvariga ministrar hävdat att skolan behöver bli ”tråkig”. Vi som arbetar med pedagogik för unga vet att det är tvärtom – lärandet måste vara lustfyllt. Glädje skapar nyfikenhet, vilket leder till aha-upplevelser och är bra bränsle för pluggandet.

Avslutningsvis: det senaste årets skärmdebatt har skymt frågan om ungas rätt till kunskap. En mer konstruktiv hållning är att fokusera på hur digitaliseringen av skolan kan förbättras istället för att bromsas. Digital kunskap är nämligen en demokrati- och samhällsfråga.

Peter Skogh
Museidirektör, Tekniska museet

Maria Olsson
Chef för lärande på Tekniska museet, med en bakgrund som grundskollärare åk 4 till 9