tisdag28 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ska alla få tillgång till bredband krävs nya sätt att tänka

Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling, skriver Staffan Åkesson, teknisk chef på Telia.

Publicerad: 19 november 2019, 09:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Det behövs 42 miljarder kronor för fibrerering av kvarvarande delar av Sverige, varav 21 miljarder behövs på landsbygden,” skriver Staffan Åkesson. Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

Bredband till hela landet?BredbandGlesbygdLandsbygdLandsbygdenInternet

I en intervju med TT (6/11) hävdar Mikael Ek, vd för Svenska Stadsnätsföreningen, att användningen av trådlösa lösningar som alternativ till fiber i otillgängliga områden riskerar att spä på det digitala utanförskapet och skapa ett A och B lag.

Uttalandet baseras på deras rapport  ”Infrastrukturval för att nå Sveriges bredbandsmål där man drar slutsatsen att mobila lösningar – med hastigheter i linje med regeringens bredbandsmål – blir betydligt dyrare och att det därför är bättre att enbart fortsätta bygga fiber. Detta är helt missvisande.

Förutom att rapportens beräkningar för mobila lösningar är väsentligt högre än verkliga investeringsnivåer så utesluter man de två procent, eller närmare 100 000 hushåll, av Sveriges befolkning som bor i områden där det är som svårast eller helt omöjligt att bygga fiber. Det gör resultatet vilseledande.

Det är ju dessa hushåll och företag som är själva utmaningen. Om man på allvar ska kunna diskutera frågan om ett helt uppkopplat Sverige måste man inkludera alla – även de som bor eller verkar i svårtillgängliga områden. Risken är annars att en stor del av Sveriges befolkning lämnas helt utan möjlighet till modern uppkoppling och då har vi verkligen fått ett A och B lag.

Om Sverige ska klara bredbandsmålen och kunna bygga moderna bredbandsnät i mer svårtillgängliga områden så krävs nya sätt att tänka.

Post- och telestyrelsen (PTS) ser just nu över sin modell för hur framtida bredbandsstöd ska fördelas. Vi menar att resurserna måste användas mer effektivt genom att kombinera fiber och nya trådlösa tekniker. Det är bara så vi kan undvika att de hushåll och företag som är svårast att ansluta skjuts på framtiden och lämnas utan modern uppkoppling.

Problemet är att det saknas pengar. Det behövs 42 miljarder kronor för fibrerering av kvarvarande delar av Sverige, varav 21 miljarder behövs på landsbygden. Pengar som inte finns i dag. I årets höstbudget satsar regeringen 150 miljoner kronor år 2020 för utbyggnad av bredband. Vidare planerar regeringen att satsa 200 miljoner kronor år 2021 och 300 miljoner kronor år 2022. Det är ett välkommet tillskott till marknaden – men det kommer inte att räcka långt.

För att kunna erbjuda mer svårtillgängliga områden en snabb och stabil bredbandsuppkoppling krävs det att Sverige i högre utsträckning använder sig av högkvalitativa alternativ till fiber.

Telia genomför just nu pilotprojekt på ett antal utvalda orter för en helt ny lösning som kallas Fixed Wireless Access (FWA).  Det är ett fast bredband över mobilnätet vilket innebär att lösningen ur ett tekniskt perspektiv går via luften den sista biten in till huset, men kunden får tillgång till samma tjänster som via en fast fiberkoppling.

I PTS arbete med ett nytt bidragssystem efterlyser vi en modern och flexibel modell som tar höjd för en bredd av tekniker. Det är enda vägen framåt för att så många som möjligt ska få tillgång till bra bredband nu!

Staffan Åkesson, teknisk chef, Telia

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev