Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

SD: Vem ska framtidens allmännytta vara till för?

Kommer kommunerna, och ytterst väljarna, vara villiga att investera i kostsamma nybyggda hyreshus i framtiden då de vet att de som välintegrerade skattebetalare kommer sist i kön till dessa bostäder, frågar de sverigedemokratiska riksdagsledamöterna Mikael Strandman och Monika Lövgren.

Publicerad: 26 Februari 2021, 11:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Samhället behöver hyresrätter för alla de som av olika anledningar inte vill binda sig vid ett bostadsköp,” skriver Mikael Strandman och Monika Lövgren.

Foto: Christine Olsson/TT


Ämnen i artikeln:

AllmännyttanSociala bostäderKommunerHyresrätter

Den som nyligen såg inslaget i SVT om framtida tilldelning av allmännyttans hyresrätter kunde lätt förledas tro att detta var ett partipolitiskt inslag från Vänsterpartiet. Tankar dryftades om att skrota allmännyttans kötid och ersätta den med ett mer behovsanpassat system.

Man måste se bostäder som en knapp resurs och fördela bostäderna efter de som har störst behov. Hushåll som inte har någonstans att bo eller är väldigt trångbodda kanske skulle få någon form av förtur”, säger Henrik Weston som ingår i den expertgrupp som deltar i arbetet med den av regeringen tillsatta utredningen ”En socialt hållbar bostadsförsörjning”. En utredning som bland annat ska ta fram förslag på hur kommuner ska kunna hjälpa hushåll som står långt från bostadsmarknaden att hitta ett boende som passar deras behov.

Dessa apropåer om en mer behovsanpassad allmännytta dyker upp allt oftare. På en direkt fråga till dåvarande bostadsminister Per Bolund (MP) bekräftade ministern att detta är någonting regeringen jobbar för genom att ge riktade stöd till de kommuner som väljer att bygga hyresrätter med större fördelning efter behov i stället för efter kötid.

Allmännyttan har hittills varit kommunala bostadsföretag över hela Sverige med uppgift att tillhandahålla prisvärda hyreslägenheter för alla invånare. Lägenheterna har tilldelats via en kommunal bostadskö, där kommunens socialförvaltning fått tillhandahålla cirka 5 procent av lägenheterna för så kallade sociala kontrakt för de specifika grupper som socialkontoret behövt hjälpa.

Detta fungerade väl fram till 2000-talet då den utomeuropeiska invandringen tog fart och en ny grupp behövde försörjas med bostäder. Sedan millenniumskiftet har två miljoner uppehållstillstånd delats ut och antalet nybyggda bostäder har inte tillnärmelsevis kunnat hänga med denna utveckling.

Då migrationen till Sverige i alltför liten andel utgörs av arbetskraftsinvandring och de som invandrar sällan själva har medel att bekosta sitt boende har akuta problem med bostadsförsörjning uppstått i de flesta av landets kommuner. Med anvisningslagen har kommunerna inte längre något val och i flera av tätorterna har den kommunala bostadsförmedlingen i allt högre utsträckning kommit att tillgodose kommunens socialförvaltning med lägenheter från den allmänna bostadskön.

De lägenheter som finns kvar för allmänheten riskerar nu att i än större utsträckning tilldelas efter behov i stället för kötid vilket inte var den ursprungliga tanken med allmännyttan. De som har en förankring på arbetsmarknaden och ett mindre antal barn skulle vid en behovsmässig bedömning aldrig kunna hävda sig mot de nyanlända grupper av barnrika familjer som står utanför arbetsmarknaden och blir i stället tvungna att köpa sig ett eget boende.

Denna successiva avveckling av allmännyttans tidigare uppgift, ”att tillhandahålla prisvärda hyreslägenheter för alla” väcker en del funderingar för framtiden. Kommer kommunerna, och ytterst väljarna, vara villiga att investera i kostsamma nybyggda hyreshus då de vet att de som välintegrerade skattebetalare kommer sist i kön till dessa bostäder?

Kommer kommunerna överhuvudtaget att vilja skapa dessa områden med en stor del hyresgäster som blivit tilldelade lägenheterna av socialförvaltningen? Tveksamt, och detta är mycket illa. Samhället behöver hyresrätter för alla de som av olika anledningar inte vill binda sig vid ett bostadsköp. Allmännyttan är i grund och botten en kooperativ lösning och för att denna ska fungera så som tänkt måste den också fortsättningsvis vara relevant för oss alla.

Mikael Strandman, riksdagsledamot (SD)

Monika Lövgren, riksdagsledamot (SD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev