Debatt
SD: Var är tryggheten för dem med psykisk ohälsa?
Sjukförsäkringssystemet är dåligt anpassat till den växande psykiska ohälsan. Regeringen behöver snarast göra en översyn vad gäller bedömningarna av arbetsförmåga för dem med psykisk ohälsa.
Publicerad: 6 mars 2019, 12:00
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
”Under Annika Strandhälls (S) tid som socialförsäkringsminister har utförsäkringarna ökat lavinartat.” Foto: Johanna Lundberg, Bildbyrån
Sverige har varit ett land med hög grundläggande social trygghet. Under Annika Strandhälls (S) tid som socialförsäkringsminister har dock utförsäkringarna ökat lavinartat. I dag utförsäkras människor långt före den tidigare bortre tidsgränsen och det har blivit väldigt svårt att bli beviljad sjukersättning. Regeringens penningsparande sker på de sjuka och utsattas bekostnad.
Givetvis måste målsättningen vara att de som kan arbeta också ska arbeta. De som är sjuka måste få bästa möjliga rehabilitering med målsättning att återgå i arbete, men samtidigt måste det finnas en trygghet för dem som faktiskt inte kan arbeta.
Särskilt oroande är den ökande psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och det finns ett stort behov av förstärkning och ökad kompetens inom hela rehabiliteringskedjan. Många upplever sig illa bemötta då deras individuella situation inte platsar i ett stelbent system främst gjort för fysiska diagnoser.
Sverigedemokraterna ser med oro på iakttagelserna som Riksrevisionen redogör för i sin granskningsrapport ”Bedömning av arbetsförmåga”. Sjukskrivningsprocessens utformning och det underlag som läkare har att utgå ifrån är uppenbart inte anpassat för de psykiska åkommor som tyvärr blir alltmer vanliga. Enligt rapporten fungerar bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa så pass dåligt att det föreligger en risk att regelverket för sjukförsäkringen inte tillämpas på ett likformigt och rättssäkert sätt.
I Riksrevisionens rapport om försäkringsmedicinskt beslutsstöd framgår att det förekommer alltför stora variationer i hur beslutsstödet tolkas. Särskilt i de fall då personen i fråga får flera diagnoser samtidigt, så kallad samsjuklighet. Det gör att många individer kommer i kläm och inte behandlas på ett rättssäkert sätt.
Det är därför positivt att en majoritet i socialförsäkringsutskottet fäller regeringspartierna och under veckan lägger fram ett förslag till regeringen om att det snarast behöver göras en översyn vad gäller bedömningarna av arbetsförmåga för dem med psykisk ohälsa. Det är på tiden att regering tar haveriet inom sjukförsäkringen på allvar och agerar.
Sverigedemokraterna satsar i särklass mest resurser på en mer human och hållbar sjukförsäkring. Vi satsar bland annat 100 miljoner på en förbättrad sjukskrivningsprocess och en förstärkt rehabiliteringskedja. Kompetensen att bemöta människor med psykisk ohälsa måste stärkas och det måste ges mer utrymme för personliga möten. Vi anser även att den bedömning som ska göras vid dag 180 i rehabiliteringskedjan är för stelbent och inte tar hänsyn till individens situation.
Just vid dag 180 sker det många utförsäkringar och enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) håller bedömningarna inte tillräckligt god kvalité. Mot bakgrund av det föreslår vi i stället att man från dag 180 enbart prövas mot yrken inom sitt kompetensområde, i stället för fiktiva jobb på hela arbetsmarknaden.
Tillsammans med en mängd övriga förslag som exempelvis flexibel sjukskrivning i små steg, bibehållen ersättning vid deltidsarbete, studier som rehabilitering och förenklat regelverk vid sjukersättning, vill Sverigedemokraterna fortsätta kämpa för en mer human och hållbar sjukförsäkring.
Julia Kronlid, talesperson (SD) för sjukförsäkringspolitik
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.