Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Sätt skolans bästa i centrum och kompromissa”

Vågar politikerna göra upp om de nödvändiga reformer av skolsystemet som krävs, undrar Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand som föreslår kompromisser om två propositioner.

Publicerad: 3 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas riksförbund. Johanna Jaara Åstrand, ordförande, Lärarförbundet.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin/LR, Per Myrehed


Ämnen i artikeln:

SkolanSkolpolitikLärarnas RiksförbundLärarförbundet

Nu är det upp till bevis. Vågar politikerna göra upp om de nödvändiga reformer av skolsystemet som krävs eller tänker de fortsätta behandla skolfrågorna som retoriska slagträn? På deras bord ligger nu två propositioner, som bygger på Björn Åstrands utredning ”En mer likvärdig skola”. 

Behandlingen av dessa är ett lackmustest på politikernas vilja att ta ansvar för skolsystemet och deras kompromissvilja. Det vi har sett gör oss inte hoppfulla, men den här artikeln är ett försök att peka ut en väg framåt – för skolan och inför slutbehandlingen i riksdagen.

LÄS MER: Stopp för högre skolpeng till kommunala skolor 

Den ena propositionen handlar om kommunernas möjlighet att göra avdrag på skolpengen för de extra verksamhetskostnader som kommer med utbudsansvaret för skolan, att garantera alla elever utbildning och erbjuda skolplatser överallt i kommunerna. Det här ansvaret gör att kommunerna måste bedriva skola med en suboptimal beläggning, vilket i sin tur leder till ökad skolpeng. Dessa kostnader lyfter flertalet kommuner samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, fram i remissvar på utredningen. Även Friskolornas riksförbunds vd, Ulla Hamilton, medgav i Ekots lördagsintervju den 19 februari att dessa kostnader kan uppstå. 

Enligt en nyligen publicerad OECD-rapport om finansieringen av skolan, ”Policy Dialogues in Focus for Sweden: International insights for school funding reform”, lyfts några aspekter för hur ett resursfördelningssystem bör se ut: En grundfinansiering, men därutöver också extra pengar baserat på till exempel socioekonomi och utländsk bakgrund. OECD pekar också på att det behövs en del som baseras på varje skolas förutsättningar, till exempel om det är en landsbygdsskola, men också fyllnadsgrad och utbudsansvaret enligt ovan.

Förslaget att kommunerna – om de kan visa på att utbudsansvaret kostar – ska göra ett avdrag är ett första steg mot ett bättre finansieringssystem. Men det finns problem som kvarstår. Vi är övertygade om att ett finansieringssystem som bygger på den undervisning som bedrivs och de lärare som behövs vore bättre än ett som bygger på finansiering per elev. 

Vi kan se att det föreslagna avdraget blir svårt att hantera för friskolor vars fyllnadsgrad är låg. En politisk kompromiss vore därför att låta det föreslagna avdraget gå igenom men att det samtidigt införs en omfördelningsfunktion mellan friskolor.

Den andra propositionen handlar om ett förändrat skolval. Tyvärr kan vi konstatera att förslaget om ett gemensamt nationellt skolvalssystem har plockats bort. 

Vi skulle helst vilja se att anmälningstid, så kallad kötid, helt avskaffas som urvalsgrund. Som kompromiss kan anmälningstiden behållas, men andelen platser som fördelas genom den begränsas. Ett förslag är att högst hälften av de lediga platserna, efter att syskonförtur har använts, får fördelas med anmälningstid medan övriga platser måste fördelas efter en annan urvalsgrund.

I den här artikeln försöker vi peka på några möjliga kompromisser gällande propositionerna. Det är inte så här vi skulle vilja se systemet utformat, men det är förslag som politiker skulle kunna ta och göra till sina. Det är inte för sent för utskottet att lägga fram förslagen. Men då måste politikerna i utskottet visa att de är beredda att sätta skolans bästa i centrum, istället för att sitta kvar i sina partipolitiska låsningar.

Vi efterlyser lösningsorienterade politiker – det är dags att lägga den politiska prestigen åt sidan, att börja samtala, söka lösningar och kompromissa. 

Åsa Fahlén, ordförande, Lärarnas riksförbund

Johanna Jaara Åstrand, ordförande, Lärarförbundet

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev