Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Satsa på folkhögskolorna – det lönar sig”

Folkhögskolorna skapar stora ekonomiska värden för de kommuner där de befinner sig, enligt en ny rapport från Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio.

Publicerad: 2 juni 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Stefan Attefall, ordförande, och Olle Westberg, generalsekreterare, båda Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio.

Foto: Rickard L Eriksson


Ämnen i artikeln:

Utbildning

Ibland framhålls att andra utbildningsanordnare är mer synliga än folkhögskolorna. Många kanske inte känner till utbildningsformen, eller har bristande kunskap om den. Från vissa håll kan den till och med ifrågasättas. Ofta grundat i just en okunskap om folkhögskolornas verksamhet runt om i landet.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio, har låtit ta fram två rapporter som belyser utbildningsformen och den betydelse den har för såväl individ som samhälle. Den första, ”Samhällsekonomisk effektutvärdering av folkhögskolan” av konsultföretaget Payoff, behandlar de samhällsekonomiska värden som skapas när deltagare studerar vidare eller går direkt ut i arbete samt de regionalekonomiska värden som uppstår lokalt där folkhögskolan bedriver verksamhet. 

LÄS MER: De kan bli Årets superkommun 2022

Den andra, ”Folkhögskolans betydelse för individer och för samhället i stort – En kunskapsöversikt” av forskarna Irma Carlsson och Eva-Marie Harlin på uppdrag av Rio, ger en överblick över de senaste årens forskning och utredningar.

Payoff har följt fler än 400 deltagare på rörelsedrivna folkhögskolor, före och efter deras studier. Det är en mycket stor andel som går vidare till arbete eller studier. Utvärderingen visar att rörelsedrivna folkhögskolor stödjer deltagarna så effektivt att deltagarnas egna förväntningar överträffas. 

Före studierna anger 24 procent att den huvudsakliga orsaken till studierna är att dessa ska öka möjligheterna att få ett arbete. Efteråt anger 37 procent att deras huvudsakliga plan för det kommande året är arbete. Året efter studierna arbetar 57 procent av deltagarna, varav en del kombinerar arbete med studier. 

Året efter studierna studerar 36 procent av deltagarna vidare. Andelen är ännu större om vi även räknar in dem som kombinerar studier med arbete. Av dem som studerar vidare efter folkhögskola är det 41 procent som gör så på högskola. 6 procent går vidare till yrkeshögskola. 

Efter studier vid folkhögskola ökar samhällsintäkterna per deltagare och år med 74 000 kr. Kostnaderna för en studieplats är då återbetalda efter cirka 2,5 år.

När det gäller regionalekonomiska värden som skapas när de rörelsedrivna folkhögskolorna anställer personal, köper varor och tjänster samt genererar konsumtion i det lokala näringslivet kan vi se att dessa värden är betydande. Värden som inte skulle uppkommit om inte skolan varit etablerad på orten. 

Medelvärdet för det totala regionalekonomiska avtrycket är drygt 52 miljoner kronor per år och skola. Varje deltagarvecka genererar i snitt cirka 4 400 kronor i regionalekonomiskt avtryck. Det regionalekonomiska avtrycket är summan av två påverkanseffekter på bruttoregionalprodukten, eller den regionala ekonomin om man så vill; skolans intäkter från främst statliga bidrag som finansierar personal och inköp och deltagarnas egen konsumtion. 

I forskningsöversikten redovisar forskarna bland annat att folkhögskoledeltagarna har ett större samhällsengagemang än befolkningen i stort. Orsakerna till detta kan sökas i folkhögskolans arbetssätt.   

Folkhögskolans starka förankring i civilsamhället och utbildningsformens frihet gör det möjligt att snabbt ställa om och möta nya utbildningsbehov och målgrupper. Detta visar sig i ett stort och varierat kursutbud som omfattar såväl allmän kurs som kan ge högskolebehörighet, estetiska kurser som spetsutbildningar. De sistnämnda är ofta utbildningar som relaterar till en professionell och elitorienterad verksamhet. 

Folkhögskolan kan beskrivas som en föregångare för andra utbildningssystem och får ofta kompensera för brister i dessa. Många som inte avslutat sina studier på gymnasiet lyckas ofta bättre på folkhögskolan. 75 procent av kvinnor med utländsk bakgrund går vidare till högre studier efter folkhögskola. Folkhögskolan är också väl lämpad för personer med funktionsnedsättning. Andelen som söker sig till folkhögskola har ökat under 2000-talet.   

I en tid präglad av utmaningar kring kompetensförsörjning, utanförskap och behov av att utveckla det demokratiska samtalet där människor med olika bakgrund kan mötas, finns en aktör med lång erfarenhet av och god förmåga att ta sig an och möta just dessa utmaningar – folkhögskolan.   

Stefan Attefall
Ordförande Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Rio

Olle Westberg
Generalsekreterare Rio

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Utbildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev