”Satsa på bemannade skolbibliotek för att stoppa läskrisen”

Ett land som riskerar en generation av funktionella analfabeter. Så beskriver skolminister Lotta Edholm (L) situationen i Sverige, om vi inte sätter in kraftfulla åtgärder för att främja läsning i skolan. Fler böcker och färre skärmar är hennes recept. Vi menar att bemannade skolbibliotek är rätt väg att gå.

Lotta Edholm talar enbart om att lärare ska råda bot på läskrisen. Att ge lärare rätt förutsättningar är givetvis helt nödvändigt. Men vi skolbibliotekarier har tröttnat på att vårt viktiga arbete med läsning så sällan nämns och att skolbibliotek alltför ofta inte ges rätt förutsättningar.

LÄS MER: ”Tensta är Sveriges framtid” – kan ny skola skapa trygghet?

För en tid sedan fick vi veta att läsförståelsen bland fjärdeklassare har sjunkit sedan förra mätningen i PIRLS, den internationella studie som vart femte år sedan 2001 mäter fjärdeklassares kunskaper i läsförståelse. Rapporten från förra månaden, som redovisar resultaten från 2021, visar att läsförståelsen återigen har sjunkit. Skillnaderna i resultat mellan de högst och lägst presterande svenska eleverna har ökat, bland annat beroende på olika hemresurser.

I skollagen står att alla elever i svenska grund- och gymnasieskolor ska ha tillgång till ett skolbibliotek, som ska användas till att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Lärare är alltså inte ensamma om att stoppa läskrisen. Skolbibliotek och inte minst skolbibliotekarier finns!

Kungliga bibliotekets senaste biblioteksstatistik visar att nästan hälften – 48 procent – av alla Sveriges skolelever har tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat på minst halvtid. Det betyder samtidigt att fler än hälften av alla elever inte har denna tillgång. En bokhylla med böcker i en korridor någonstans i skolan är just det – en bokhylla. Finns ingen bibliotekarie som vägleder till böckerna, är risken stor att de bara samlar damm.

Vi instämmer med skolministern: vi vill inte ha en generation av funktionella analfabeter och anser därför att ministern måste prioritera att göra bemannade skolbibliotek till lag. Det var precis detta som utredningen Skolbibliotek för utbildning och bildning (SOU 2021:3) föreslog när den kom för över två år sedan: gör bemannade skolbibliotek till lag. Utöka antalet utbildningsplatser på biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet. Ge lärare som i dag arbetar som skolbibliotekarier en vidareutbildning.

Men någon proposition har inte kommit. Skolministern säger ofta att skolan behöver fler böcker och färre skärmar. Varför inte fler böcker – och fler skärmar? Skärmar är ingen ond sak i sig. Ska eleverna lära sig att hantera det innehåll som ofta konsumeras på en skärm, behöver de vägledning av vuxna.

I skolan arbetar lärare men också elevassistenter, fritidsledare, kuratorer och andra. Vi samverkar alla kring eleverna och skolans mål. Här behövs en specialist på litteratur, läsning och på hur man rör sig i den digitala världen på ett förnuftigt sätt. Utbildade skolbibliotekarier (med rätt förutsättningar) lär eleverna om fejknyheter och mediekunskap. Vi undervisar om Youtube, om AI, om informationssökning och källtillit.

Vi samarbetar med lärarna i grundskola, gymnasieskola och fritidshem om elevernas lästräning och läsförståelse. Vi tipsar eleverna om nya böcker. Vi ser till att de får en bok de är intresserade av, oavsett om det är Guinness rekordbok, den senaste Handbok för superhjältar, en kapitelbok om hästar eller en relationsroman för unga vuxna. Vi driver projekt om ALMA-pristagare, Harry Potter och Agatha Christie. Vi ordnar lästävlingar, har boksamtal och bokcirklar. Vi har böcker på elevernas modersmål. Vi har bokklubbar och biblioteksråd. Vi väcker läslusten.

Ingen vill ha en generation av funktionella analfabeter, som enbart har grundläggande kunskaper om läsning, som kan läsa hjälpligt men inte mellan raderna. Som bara kan läsa nyhetsflashar men inte en hel artikel. För att orka läsa hela artikeln, eller en hel bok, måste man få träna både på att läsa och tolka olika slags texter, att läsa koncentrerat och att samtala om det man har läst. Det får man i ett skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie.

Annika Dzedina
Skolbibliotekarie, Wasaskolan i Södertälje

Cilla Dalén
Skolbibliotekarie, Enbacksskolan Stockholm

Monika Staub Halling
Skolbibliotekarie, Backaskolan, Lund

Peter Rydén
Gymnasiebibliotekarie, Tingsholmsgymnasiet, Ulricehamn

Felix Sjögren
Skolbibliotekarie, Nydalaskolan, Malmö

Jon Thors
Skolbibliotekssamordnare och skolbibliotekarie i Sollentuna kommun

Mikael Farstrand
Skolbibliotekarie, Berzeliusskolan, Linköping

Lotta Davidson-Bask
Skolbibliotekarie, Gymnasieskolan Spyken, Lund

Carina Norderäng
Bibliotekarie på folk- och skolbiblioteket Gråbobiblioteket i Visby

Klara Önnerfält
Skolbibliotekarie, Gymnasieskolan Spyken, Lund

Malin Grabbe
Skolbibliotekarie i Åstorp

Lina Berglund
Skolbibliotekarie, Tumba gymnasium, Botkyrka

Elin Vist
Skolbibliotekarie, Kyrkskolan, Uppsala

Hanna Horn
Skolbibliotekarie, Tumba gymnasium, Botkyrka

Anita Höglund
Skolbibliotekarie, Väskolan, Kristianstad

Rebecka Nyman
Student på Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola

Martina Tillbom
Skolbibliotekarie, Gustav Vasaskolan, Vallentuna

Ninni Malmstedt
Skolbibliotekarie, Rinnebäcksskolan Kävlinge

Fia Idegård
Skolbibliotekarie, Stockholm

Elisabet Niskakari
Skolbibliotekarie, Möllevångsskolan, Malmö

Edit Djurberg
Folk- och skolbibliotekarie, Bjuv

Åsa Gyllin
Skolbibliotekarie, Fridhemsskolan, Malmö

Maria Schedvin
Skolbibliotekarie, Norrevångsskolan Eslöv

Anette Helgesson
Samordnande skolbibliotekarie Bollnäs kommun

Eva Forssell
Bibliotekschef och ansvarig för skolbiblioteken i Borgholm

Maria Nyman
Skolbibliotekarie, Hällefors

Maritha Söderström
Skolbibliotekarie, Åryd skolbibliotek

Anna Cederwall
Södertälje friskola, Södertälje