Debatt
”Samsjuklighetsutredningen osynliggör privata utförare”
Vi är starkt kritiska till att utredningen inte presenterar några tankar kring inkludering av små privata aktörers kompetens, skriver Mattias Andersson och Maria Nilsson, Svenska Vård.
Publicerad: 31 maj 2023, 03:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Mattias Andersson och Maria Nilsson.
Foto: Anna Nordström
Ämnen i artikeln:
PsykiatriBranschorganisationen Svenska Vård har nu lämnat in ett remissyttrande över utredningen Från delar till helhet – tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5). Vi är positiva till det ambitiösa försöket att förbättra vårdkedjan för personer med samsjuklighet.
Syftet med utredningen är att öka tillgången till samordnad behandling av olika psykiatriska tillstånd och ge ett samordnat, behovsanpassat och personcentrerat stöd till personer som behöver insatser på flera livsområden samtidigt. För att nå detta syfte har utredningen lämnat förslag på hur regioner och kommuner bör vara skyldiga att bedriva en samordnad vård- och stödverksamhet. Svenska Vård anser dock att utredningen inte i tillräcklig omfattning inkluderat de privata utförarna i den patient- eller brukarcentrerade vårdkedjan.
LÄS MER: Vikariebrist inför sommaren – så lockar kommunerna personal
Av de hem för vård eller boende, HVB, som anpassat sin verksamhet för målgruppen drivs 82 procent av privata utförare. Därför är vi på Svenska Vård starkt kritiska till att det inte presenteras några tankar kring inkludering av privata utförares kompetens och kunskap. Särskilt eftersom förslagen som presenteras inte borde minska, utan snarare öka, behovet av att privata utförares kompetens stärker brukarens röst vid deltagande i samverkansmöten och i samarbete med andra vårdgivare.
Därutöver skulle förslagen påverka små och medelstora privata aktörer administrativt, personellt och ekonomiskt, utan att utredningen genomfört en tillräckligt omfattande konsekvensanalys. Det vore olyckligt om de presenterade förslagen skulle minska små företags möjligheter att bedriva HVB på grund av stora koncerners administrativa fördelar. Förslagen fokuserar på resultatmål kopplade till tillsyn och kontrollfunktioner, i stället för på tillit och relationsbyggande insatser.
I utredningen konstateras att ”små företag kan få svårare att bedriva HVB eftersom det kommer ställas högre krav på att både kunna erbjuda hälso- och sjukvård och socialtjänst.” Dessutom står det att förslagen ”kan innebära att företag som bedriver HVB-verksamheter behöver anpassa resurser och kompetenser efter det nya regelverket.”
Svenska Vård ser med stor oro på att utredningen osynliggör små privata aktörers kvalitativa arbete i en personcentrerad vårdkedja. Utredningen problematiserar inte att:
• Privata utförare behöver förändra sin redovisning och dokumentation av verksamheten och dess resultat, vilket skapar en ökad administrativ belastning.
• Privata utförare behöver satsa mer på utbildning och kompetensutveckling för att möta nya krav, vilket leder till ökade kostnader som inte kompenseras.
• Mindre privata utförare inte längre kan konkurrera på lika villkor vid upphandling av vårdtjänster.
Det är anmärkningsvärt att privata aktörer inte inkluderas när det talas om samordning och helhetssyn. Tyvärr upplever vi att kontrollbehovet och misstron mot mindre privata aktörers kapacitet och kvalitativa insatser är större än tilliten till att konkurrensneutrala villkor skapar de bästa förutsättningarna för en personcentrerad och inkluderande vårdkedja.
Mattias Andersson
Förbundsdirektör, Svenska Vård
Maria Nilsson
Styrelseordförande, Svenska Vård
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Psykiatri