”Samarbeta med näringslivet för att minska brotten, kommuner”

Brott och otrygghet är numera ett av de största hoten mot möjligheten att driva företag i Sverige. Årets lokala företagsklimatundersökning från Svenskt Näringsliv visar exempelvis att 22 procent av företagen upplever att de påverkas negativt av brott och otrygghet i sin kommun. En rapport som Företagarna släppte i våras visar att var femte brottsutsatt företagare har övervägt att lägga ner sin verksamhet på grund av kriminalitet. Trots det visar en undersökning från Stiftelsen Tryggare Sverige att knappt en av tio tillfrågade kommuner har en konkret plan för hur man ska inkludera det lokala näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.

När det kommer till det brottsförebyggande arbetet har Sveriges 290 kommuner, vid sidan av polisen, en central roll att fylla. Det gäller bland annat arbetet inom skolan, socialtjänsten och kommunens myndighetsutövning, men också frågor som är relaterade till stadsplanering och förutsättningarna för näringsverksamhet i kommunen.

Att arbeta med brottsförebyggande verksamhet är dock, sedan förstatligandet av polisen 1965, en frivillig uppgift för kommunerna. Till detta kommer att polisen sedan 2015 har centraliserats och därför saknar en lokal förankring och närvaro på många platser. Av denna anledning tillsatte regeringen år 2019 en utredning med syftet att lämna förslag på hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

I mitten av juni i år presenterade det tidigare kommunalrådet i Göteborg, Ann-Sofie Hermansson, utredningen Kommuner mot brott (SOU 2021:49) med förslag om att det ska bli krav på kommunerna att kartlägga brottsligheten och ta ansvar för samordningen av det brottsförebyggande arbetet. Svenskt Näringsliv, Företagarna och Livsmedelshandlarna har med anledning av detta låtit den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Tryggare Sverige genomföra en undersökning hur det brottsförebyggande arbetet med fokus på näringslivet bedrivs i Sveriges kommuner.

LÄS OCKSÅ: Så ska kommuner arbeta mot brott – insatsgrupp föreslås 

Resultatet från undersökningen visar att det finns mycket kvar att göra för att inkludera näringslivet och företagen i det brottsförebyggande arbetet. Även om tre fjärdedelar av de svarande kommunerna uppger att de har någon form av erfarenhetsutbyte med det lokala näringslivet visar de uppföljande frågorna att behovet av struktur och samarbete är enormt.

Endast 13 procent av kommunerna uppger att de har en formaliserad samverkansöverenskommelse som inkluderar näringslivet och där de olika aktörernas roller, befogenheter och mandat är tydliga. Ännu färre har skapat en åtgärds- och aktivitetsplan där det framgår vad som ska göras, vem som ansvarar för arbetet, när arbetet ska bedrivas och, inte minst, hur arbetet ska följas upp. Sammantaget har knappt en av tio kommuner en konkret plan för hur man ska inkludera näringslivet i det brottsförebyggande arbetet, vilket förstås är ett underbetyg.

Rekommendationerna från Hermanssons utredning är långt ifrån tillräckliga. Det finns exempelvis ett behov av att kommunerna får ett än mer explicit ansvar att kartlägga det lokala näringslivets stora erfarenheter av brott och otrygghet. Detta skulle säkra en mer komplett lägesbild, vilket är grundförutsättningen för ett effektivt kunskaps- och verklighetsbaserat arbete.

LÄS OCKSÅ: Så kan kommuner bekämpa organiserad brottslighet  

Vi som står bakom denna undersökning kan inte nog poängtera vikten av att näringslivet blir inkluderat i det kommunala brottsförebyggande arbetet, och att detta arbete ska ske strukturerat med åtgärdsplaner och mätbara mål, baserade på de behov kommunens företag har.

Pär Bygdeson, Vd Livsmedelshandlarna

Pontus Lindström, Expert lokalt företagsklimat och brott mot företag, Företagarna

Karl Lallerstedt, Ansvarig för säkerhetspolicyfrågor, Svenskt Näringsliv

Magnus Lindgren, Generalsekreterare, Stiftelsen Tryggare Sverige