Så ska vården planera för bättre kompetensförsörjning

Coronapandemin kan snart vara ett minne blott och det är dags att blicka framåt och fortsätta utveckla hälso- och sjukvården. Men pandemin har gett oss viktiga lärdomar och satt ljuset på brister i vårdens kompetensförsörjning som vi behöver komma tillrätta med. Behovet är stort av vårdpersonal med rätt och uppdaterad kompetens. För att bidra till en god planering av vårdens kompetensförsörjning publicerar Nationella vårdkompetensrådet fem åtgärdsområden med rekommendationer för en bättre kompetensförsörjning utifrån lärdomar från pandemin.

1. Tillvarata professionernas kompetens 

Under pandemin har vi sett ett ökat fokus på kärnverksamheterna, förkortade beslutsvägar och hur fler beslut i det dagliga arbetet lämnats till hälso- och sjukvårdens professioner att fatta. Den snabba omställningen och anpassningen till pandemins förutsättningar hade inte varit möjlig utan professionernas kunskaper, erfarenheter, omdöme och handlingskraft. Vi anser att vårdens huvudmän bör skapa miljöer som främjar innovationer och utveckling av nya arbetsformer samt minska graden av detaljstyrning och överflödiga administrativa krav.

2. Ge förutsättningar till stärkt ledarskap inom hälso- och sjukvården

Pandemin satte stor press på vårdens medarbetare och ledning genom nya, oprövade arbetssätt och ökad arbetsbelastning. Coronakommissionen har konstaterat att chefer som vågat fatta egna beslut och ta egna initiativ under pandemin varit en framgångsfaktor. Vi instämmer i kommissionens bedömning och vill betona vikten av ett stärkt ledarskap i vårdens verksamheter. Huvudmännen bör i högre utsträckning sträva efter att begränsa antalet medarbetare som den verksamhetsnära chefen ska ansvara för. Dessutom bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram ett stöd för att ge chefer inom den offentligt finansierade vården bättre förutsättningar för ett gott och hållbart ledarskap.

3. Stärk kompetensförsörjningen inom kommunal hälso- och sjukvård

Behovet av att säkerställa tillgången till medicinsk kompetens och läkarmedverkan inom kommunal hälso- och sjukvård har synliggjorts i och med pandemin. Den kommunala vården blir allt mer avancerad och kräver kompletterande kompetens i form av exempelvis fler medarbetare med specialistutbildning. Vi ser, i likhet med Coronakommissionen och Socialstyrelsen, ett behov av stärkt kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Bland annat bör kommunerna skapa förutsättningar för legitimerad personal att genomgå specialistutbildning. Rådet välkomnar också regeringens utredning om en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) i alla kommuner.

4. Öka personalens möjlighet att delta i fortbildning

Under pandemin har fortbildningsinsatser prioriterats ner och pausats i flera verksamheter. Hälso- och sjukvården bedriver en kunskapsintensiv verksamhet som behöver utvecklas kontinuerligt för att medarbetarnas kompetens ska hållas uppdaterad. Vi anser att regeringen bör utreda möjligheterna till nationell samordning av systematisk och fortlöpande fortbildning för vårdens professioner. Huvudmännen bör också inrätta planer för att säkra medarbetares kontinuerliga kompetens- och karriärutveckling, inklusive fortbildningsinsatser.

5. Stärk förutsättningarna för klinisk forskningsverksamhet

Betydelsen av forskning, innovation och utbildningsinsatser har blivit tydlig under pandemin, och även behovet av laboratorieverksamhet som snabbt kan ställa om sin verksamhet i krissituationer. Vi anser att antalet forskarutbildade inom hälso- och sjukvårdsutbildningar bör öka för att säkerställa en forskning av hög kvalitet, och för att trygga lärosätenas kompetensförsörjning av disputerade lärare. Till exempel bör de nyligen etablerade regionala vårdkompetensråden initiera samverkan om doktorandsatsningar mellan kommunal hälso- och sjukvård, regionernas primärvård och slutenvård samt de lärosäten som ingår i varje sjukvårdsregion.

Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet samt professor och sjukhusdirektör, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Katrine Riklund, prorektor, Umeå universitet

Roger Klinth, rektor, Ersta Sköndal Bräcke högskola

Lena Mårtensson, prorektor, Högskolan i Skövde

Johan Dabrosin Söderholm, professor, Linköpings universitet

Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet

Jonas Appelberg, verksamhetschef kliniskt forskningscentrum, Region Örebro

Monika Samuelsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Sörmland

Ulrika Sundquist, HR-direktör, Region Stockholm

Lis Palm, FOU-strateg, Fyrbodals kommunalförbund

David Lidin, medicinskt ansvarig, socialförvaltningen, Stockholms stad

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen

Anders Söderholm, generaldirektör, Universitetskanslersämbetet