Så kan vårdens kompetensförsörjning stärkas

Vårdens verksamheter har länge haft svårt att rekrytera nya medarbetare, säkerställa kompetensutveckling och använda befintlig kompetens på ett effektivt sätt.

På uppdrag av regeringen sjösattes i januari 2020 Nationella vårdkompetensrådet. Vi som ingår i rådet representerar viktiga aktörer för att möjliggöra hela kedjan av kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården – lärosäten, vårdens arbetsgivare och ansvariga myndigheter.

Tillsammans har vi identifierat lärdomar om hur den pressade situationen under pandemin påverkar kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården, som vi publicerar i dag (1/12).

Vi konstaterar i vår analys att samordning och samarbete om bemanning och fortbildning har stärkts och att behovet av specialistkompetens synliggjorts under pandemin. Teamarbete och digitala arbetssätt har ökat, liksom intresset för vårdutbildningar. Dessutom har administrationen minskat och fokus på kärnverksamheten ökat. Kompetensbehoven i den kommunala hälso- och sjukvården har också blivit tydliga, liksom forskningens roll för kompetensförsörjningen.

För att driva på önskvärd utveckling och möta några av utmaningarna har vi lagt fram konkreta förslag på åtgärder. Här sammanfattar vi några av förslagen:

► Stärk samordningen om specialistutbildningar. Vi vill främja ett ökat samarbete mellan lärosäten i varje sjukvårdsregion om särskilt efterfrågade specialistinriktningar för sjuksköterskor. Ett sådant samarbete kan bredda utbudet och öka tillgången på specialistsjuksköterskeutbildningar.

► Rusta studenterna genom utbildning i teamarbete och e-hälsa. Teamarbete i vården hade redan före pandemin identifierats som en framgångsfaktor för en patientsäker och resurseffektiv vård. Under pandemin har teamarbetet i vården ökat och utvecklats. Vi vill understryka vikten av att utbildning i teamarbete och interprofessionellt lärande stärks i grundutbildningarna som förberedelse inför teamarbete i praktiken. Vi vill även verka för att utbildningsmoment om digitala arbetssätt, e-hälsa och medicinsk informatik utvecklas i utbildningarna för att utveckla studenternas förmåga att arbeta i nya vårdmiljöer med digitala verktyg som stöd.

► Stärk kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård. Pandemin har satt ljuset på att vårdkompetensen behöver stärkas inom äldrevården och i verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Vi vill främja en ökad tillgång på legitimerad personal i dessa verksamheter. Forskningssatsningar och fortsatt kompetensutveckling i den kommunala vården kan stärkas genom ett ökat samarbete med regional hälso- och sjukvård och lärosäten.

När smittspridningen tagit ny fart är beredskapen och kunskapen bättre än i våras. Samtidigt ska vi inte blunda för de utmaningar som finns, inte bara med att hantera den fortsatta coronapandemin, utan även i det långsiktiga arbetet med att möta bemannings- och kompetensbehoven i hälso- och sjukvården.

Nationella vårdkompetensrådet kommer att följa utvecklingen och välkomnar fortsatt dialog med övriga berörda aktörer för att belysa frågorna utifrån fler perspektiv. Genom ökad samverkan kan vi rusta vården bättre för framtiden – även efter en pandemi.

Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet, professor och sjukhusdirektör Sahlgrenska universitetssjukhuset

Jonas Appelberg, verksamhetschef kliniskt forskningscentrum, Region Örebro län

Johan Dabrosin Söderholm, dekan, Linköpings universitet

Roger Klinth, rektor, Ersta Sköndal Bräcke högskola

David Lidin, medicinskt ansvarig, socialförvaltningen, Stockholms stad

Lena Mårtensson, prorektor, Högskolan i Skövde

Lis Palm, FOU-strateg, Fyrbodals kommunalförbund

Katrine Riklund, prorektor, Umeå universitet

Monika Samuelsson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Sörmland

Ulrika Sundquist, HR-direktör, Region Stockholm

Hans Svensson, regiondirektör, Region Jämtland Härjedalen

Anders Söderholm, generaldirektör, Universitetskanslersämbetet

Kerstin Tham, rektor, Malmö universitet

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen