Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Så kan Sverige få en världsledande digital vård”

Om Sverige ska bli världsledande inom såväl life science som digitalisering av vården måste vårdprofessionella med kunskap om medicinsk informatik involveras i arbetet, skriver flera läkare och forskare.

Publicerad: 6 maj 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Vården är den lärande organisation och utvecklas utifrån sammanställningar av data som ligger till grund för kunskapsbildning så att nya insikter snabbt kan återföras till inblandade aktörer, ” skriver debattörerna.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

E-hälsaDigitaliserad vårdVetenskap

Under pandemin har digitala konsultationstjänster blomstrat, men digital vård är mycket mer än konsultation – det är fortfarande svårt att sammanställa data om smittspridning, vaccinationer, biverkningar och komplikationer och det är uppenbart att även forskning och verksamhetsutveckling behöver bättre digitalt stöd.

LÄS OCKSÅ REPLIKEN: ”Om digitala vårdlösningar ska möta behoven måste patienterna involveras”

Vården är en lärande organisation och utvecklas utifrån sammanställningar av data som ligger till grund för kunskapsbildning så att nya insikter snabbt kan återföras till inblandade aktörer. För kliniker kan detta öka intresset för kvalitetsutveckling och motivationen för att samla kompletta data. För patienter är återkoppling motiverande och kan till exempel ge bättre följsamhet till behandling.

 

LÄS OCKSÅ: Här är regionernas digitala vårdtjänster – störst tillväxt i specialistvården 

Nya metoder i vården ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet – evidens från forskning och/eller konsensus bland erfarna kliniker – och svensk vård bör vila på svensk expertis. Metoder för informationshantering hanteras inte riktigt så. Vi har lovande svenska utvecklingsområden med till exempel kvalitetsregister och registerbaserad randomisering, men system för klinisk dokumentation köps i många fall från andra länder och anpassas till svensk sjukvård av konsulter, med minimal inblandning av kliniker. 

Men medicinsk information kan inte enbart hanteras genom vanliga informations- och processmodeller. Det fordras även kunskap om medicin, praktisk sjukvård och medicinsk terminologi. Både Google och Apple har exempelvis misslyckats med satsningar inom detta område. Det finns en risk att även de svenska utvecklingsområdena kommer att resultera i en stor besvikelse om inte kliniskt aktiva vårdprofessionella, med fördjupad kunskap inom medicinsk informatik i hög grad involveras i arbetet. 

Om Sverige enligt regeringens önskemål ska bli världsledande inom såväl life science som digitalisering av vården (Vision e-hälsa 2025) behövs dokumentationssystem väl anpassade till svensk vård och bra stöd för FoU-funktioner. Detta fordrar bred involvering av kliniker i upphandling, utveckling och konfigurering.

I USA finns sedan länge klinisk informatik som en tilläggsspecialitet för vårdprofessionen, och Nationella vårdkompetensrådet aktualiserar behovet av digital kompetens (DS 2020-12-02). 

Vi behöver fördjupa, nyttja och sprida kunskaper om informationsstrukturering och -standarder, terminologi, klassifikation och kunskapsrepresentation, beslutsstöd och AI, nya kontaktsätt med distanskonsultation och appar, och inte minst hur dessa och andra metoder kan utvärderas vetenskapligt avseende effektivitet, kostnader, användbarhet, relation till traditionella vårdformer. Även förtroende, säkerhet och etiska frågor såsom digitalt utanförskap och undanträngning behöver belysas.

För att åstadkomma detta föreslår vi: 

… att ämnet medicinsk informatik införs i grundutbildning och erbjuds som fortbildning inom alla vårdprofessioner, gärna med nationellt samordnade kursplaner; även beslutsfattare, datavetare och leverantörer behöver sådan fortbildning som en gemensam kunskapsbas.

… att regioner och universitet inrättar samverkande kunskapscentra för klinisk informatik där kliniker, forskare och verksamhetsutvecklare kan samverka med it-kunniga för utbildning enligt ovan och samordning mellan vårdinformationssystem och kunskapsbildning (FoUU).

… att kliniskt aktiva vårdprofessionella med kunnande i informatik ges praktiska möjligheter att bidra till utformning av digitala system vid regioner och myndigheter.

Tobias Alfvén, docent KI, ordförande, Svenska läkaresällskapet

Göran Petersson, seniorprofessor i hälsoinformatik, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, ordförande Svenska läkaresällskapets kommitté för e-hälsa

Martin Rydmark, professor emeritus, medicinsk informatik och datorstött lärande vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt f d ordförande för it-beställarråden vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet

Anders Thurin, överläkare i klinisk fysiologi, vetenskaplig sekreterare i SFMI (Svensk förening för medicinsk informatik)

Petersson, Rydmark och Thurin är tillsammans med 62 medförfattare aktuella med boken ”Medicinsk informatik” (Liber 2021).

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News