Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Så kan skolan bättre hjälpa flickor med autism”

Det krävs ett rejält kunskapslyft i skolan om hur autism hos flickor yttrar sig, skriver Camilla Rosenberg och Gunilla Sundblad, Autism- och Aspergerförbundet.

Publicerad: 11 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Camilla Rosenberg, förbundsordförande, och Gunilla Sundblad, förbundssekreterare, Autism- och Aspergerförbundet.

Foto: Christina Teuchler


Ämnen i artikeln:

SkolanFunktionsvariationFunktionshinderFunktionsnedsättning

På internationella flickdagen den 11 oktober påminner Autism- och Aspergerförbundet om att skolsituationen för flickor med autism är extra allvarlig. Skolenkäten 2022 visar att flickor med autism får anpassningar i lägre grad än pojkar, har fler frånvarodagar och oftare mår mycket dåligt i skolan. Det krävs ett rejält kunskapslyft i skolan om hur autism hos flickor yttrar sig.   

En diagnos ska inte behövas för att få stöd i skolan, men det kan underlätta för skolan att förstå och anpassa stödet. När det gäller flickor som fått autismdiagnos lyckas skolan i lägre utsträckning med att förstå och möta flickornas behov än pojkarnas. Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2022 visar att 67 procent av vårdnadshavarna till flickor med autism anser att deras barn inte får tillräckligt stöd i skolan. Det kan jämföras med 57 procent av pojkarna. 

LÄS MER: Uppgifter om elever såldes på nätet – experten om hur läckor undviks: ”Ska inte behöva hända”  

Okunskapen om hur autism yttrar sig hos flickor är fortsatt stor och flickor får diagnos senare i livet än pojkar. En anledning är att autism ofta uttrycks annorlunda hos flickor än hos pojkar. Flickor med autism står ofta bredvid andra flickor, men deltar sällan i leken. Pojkar med autism klarar ofta inte av att vara i grupp och blir därför ensamma, vilket är lättare att uppmärksamma.

Om flickor med autism är fysiskt eller verbalt utmanande är det oftast i hemmet, och beteendeproblematiken blir därför inte lika påfallande i förskolan eller skolan som för många pojkar. Flickorna är ofta bättre på att maskera sina svårigheter i skolan och kämpar hela dagen med att stänga ute alla intryck och hejda impulser. Men när de kommer hem är de helt dränerade på energi och ”kraschar”. Konsekvensen av detta syns i vår skolenkät där flickor sticker ut gällande frånvaro och mående. 30 procent av flickorna med autism är frånvarande 40 dagar eller längre under ett läsår, jämfört med 16 procent av pojkarna. 

Dessutom visar skolenkäten att hela 18 procent av flickorna mår mycket dåligt i skolan jämfört med 10 procent av pojkarna. Sen diagnos och uteblivet stöd i skolan för flickor med autism kan leda till både en förödande ensamhet och ökad ångest och depression långt upp i åldrarna. Det har ett högt pris för individen och för anhöriga, men är även kostsamt för samhället. 

Skolsituationen behöver förbättras för alla elever med autism. För att inte flickor med autism ska fortsätta att gå under radarn behöver skolpolitiker, skolhuvudmän och rektorer säkerställa att:  

• Skolans personal har kunskap om hur autism yttrar sig, även hos flickor. Autism är ett spektrum och det finns stora skillnader mellan individer. För att flickor med autism ska fångas upp tidigare än i dag behövs utbildning för att se och förstå tecknen. Lyssna på vad vårdnadshavare berättar om hur eleven mår efter en skoldag, och ta råd och stöd från exempelvis Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

• Skolan har en palett av anpassningar och särskilt stöd som kan passa olika individer. Utvärdera och följ upp stödet tillsammans med flickan och hennes vårdnadshavare. Stödet behövs ofta under hela dagen. För flickor kan stöd i leken och det sociala samspelet under raster och i matsalen vara särskilt viktigt. 

• Skolan satsar på att förebygga frånvaro från dag ett. Var uppmärksam på tysta flickor och ta ströfrånvaro på allvar. Ta reda på orsaken och hitta flexibla och individuella lösningar för att främja närvaro innan frånvaron accelererar. Involvera elev och vårdnadshavare, och ta initiativ till sip, samordnad individuell plan, vid behov. En handlingsplan för att vända långvarig frånvaro måste också finnas och följas, men målsättningen måste vara att agera så tidigt som möjligt.

Camilla Rosenberg, förbundsordförande, Autism- och Aspergerförbundet

Gunilla Sundblad, förbundssekreterare, Autism- och Aspergerförbundet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev