Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Så kan kommuner och regioner öka takten i klimatomställningen

Sveriges kommuner och regioner är nyckelaktörer för att minska klimatpåverkan. För att sätta siffror på utmaningen och öka takten i klimatomställningen uppmanar vi fler kommuner och regioner att koldioxidbudgetera, skriver Visions ordförande Veronica Magnusson och forskaren Martin Wetterstedt.

Publicerad: 28 maj 2021, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Tommy Alvén/Mostphotos


Ämnen i artikeln:

KlimatRegionerKommunerBudget

Just nu pågår Sveriges första konferens om koldioxidbudgetar (CO₂-budgetar) där kommuner, regioner, forskare och representanter för civilsamhället samlas för att dela kunskap om budgetarna som ett verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. 

För det är dags att tala klarspråk om utsläppen, och om den extremt korta tid vi har att ställa om. Om upphandlare, miljöstrateger, ingenjörer och chefer i kommuner och regioner – många av Visions medlemmar – ska ha en chans att omsätta Parisavtalets målsättning till lokal handling så krävs det tydliga prioriteringar och metoder för att lyckas. 

LÄS OCKSÅ: ”Skåningar är smarta – vi är bra på miljöfrågor” 

Klimatledarskapsnoden (CCL) Uppsala universitet har sedan 2017 forskat kring översättning av den globala CO₂-budgeten till lokal nivå. Budgeten ger en riktning för hur mycket kommunen eller regionen själv måste minska sina utsläpp. Samtidigt blir det ett verktyg för kommunen att vara ”spindeln i nätet” gällande utsläppsminskningarna och var fokus ska ligga som kommun, som företag och som medborgare i kommunens geografiska område. Det är viktigt att få veta vad som måste göras och hur snabbt nettoutsläppen måste ned för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader, och allra helst 1,5 grader – det mål världen kommit överens om. 

Genom CO₂-budgetar skickas en tydlig signal att prioritera klimatet, och metoden kan omsättas till ett underlag för planprocesser och översiktsplanering. Det underlättar för att tjänstepersoner och politiker ska kunna ha en dialog om vilken ambitionsnivå som ska hållas, vilka omställningar som ska prioriteras och vilket samarbete som behöver ske mellan aktörer för att nå målen. Genom budgeten blir det lika viktigt att hålla koll på utsläppen som på ekonomin. 

I Norge pågår för fullt arbetet med klimabudsjett, ett processverktyg för att omsätta mål till handling i många av landets kommuner, där minskade klimatutsläpp får samma dignitet som ekonomin inklusive en tydlig ansvarsfördelning. Genom att snegla på det norska arbetet kring ”klimatbudgetar” kan processer skapas vilka leder till att en koldioxidbudget kan hållas.

Men är det inte dumt att ställa upp en budget som kommunen och regionen i mångt och mycket inte har full rådighet över? 

LÄS OCKSÅ: Regionpolitiker: Slå inte undan benen för den svenska biogasmodellen

Nej – tvärtom menar vi. Trots att anställda i kommuner och regioner inte har full kontroll över utsläppsminskningarna så visar koldioxidbudgeten i vilken takt utsläppen måste minska och ger ett vetenskapligt underlag för politiken att ta de modiga beslut som krävs. 

Vi föreslår därför tre åtgärder för snabba på den lokala klimatomställningen: 

Kommuner och regioner behöver göra allvar av den viktiga roll de spelar i klimatomställningen och börja koldioxidbudgetera. Det skulle ge Visions medlemmar och lokala politiker ett konkret verktyg för att sätta prioriteringar och tydligare riktning för sitt arbete. 

Arbetsgivare i kommuner och regioner måste ge sina medarbetare rätt förutsättningar att jobba med hållbarhetsmålen i Agenda2030. 

Det behöver samlas ytterligare kompetens och stöd för offentlig omställning. Regeringen bör samarbeta med kommunerna och regionerna och vara lyhörda för deras behov. 

53 av Sveriges kommuner uppger i dag att de har upprättat en koldioxidbudget, enligt Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2021. Lika många uppger att de har påbörjat arbetet. Det innebär en liten ökning jämfört med fjolåret, vilket är glädjande. 

Men takten måste öka för att vi ska kunna nå målen. Kampen för klimatet kräver bidrag på alla nivåer och med koldioxidbudgetering som grund får vi ett gemensamt forskningsbaserat arbetssätt som kan styra det fortsatta arbetet framåt. 

Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision

Martin Wetterstedt, forskare på Klimatledarskapsnoden, Uppsala universitet

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev