Så kan kommuner bekämpa organiserad brottslighet

Nyligen rapporterade polisen att 2020 var det värsta året hittills när det kommer till skjutningar och sprängningar i Sverige. Enligt polisen finns cirka 5 000 kriminella individer och cirka 200 kriminella nätverk i landets mest utsatta områden. Detta ställer nya krav på rättsväsendet. Genom bättre myndighetssamverkan skulle samhället kunna komma åt kriminellas tillgångar mer effektivt, vilket förhindrar, försvårar och gör det mindre attraktivt att leva på brott.

Ett gott exempel var operation Klöver i Helsingborg 2020. Där Polisen, Kronofogden, Tullverket, Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, räddningstjänsten samt Helsingborgs stads miljöförvaltning och tillståndsenhet tillsammans genomförde en tredagarsinsats för att komma åt kriminella personer med skulder till samhället. På dessa tre dagar lyckades myndigheterna beslagta 30 bilar, kontanter, guld, väskor och skyddsvästar samt ge böter, sanktionsavgifter och viten till ett värde av totalt 6,3 miljoner kronor.

Ytterligare ett exempel kommer från Göteborg, som blir pilotkommun i kampen mot felaktig folkbokföring. Staden ska tillsammans med Skatteverket och elva andra myndigheter kartlägga vilka som bor i kommunen. Syftet är att se till att bidrag inte betalas ut på fel grunder, eftersom man vet att delar av den organiserade brottsligheten har satt i system att plocka ut bidrag genom att skriva sig på fel adresser.

Sverige kan bekämpa de kriminella nätverken mer effektivt genom myndighetssamverkan på flera nivåer. Därför borde regeringen i regleringsbreven ge de statliga myndigheterna ett generellt samverkansuppdrag med kommuner för att bekämpa organiserad brottslighet. Därtill borde kommunerna omfattas av lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet i samverkan mot organiserad brottslighet, så att sekretessbelagd information kan delas smidigt.

I flera fall kan nämligen statliga myndigheter dra nytta av kommunala myndigheters befogenheter. Exempelvis har miljöförvaltningar, räddningstjänsten och tillståndsenheterna tillsynsrätt över affärsverksamheter som frekvent används av kriminella nätverk. De kan oanmält granska kaféer, restauranger, barer, affärer och förvaringslokaler genom krav på brandskydd, alkoholtillstånd, livsmedels- och miljökontroll.

Det finns även andra omständigheter då sekretessen mellan kommuner och myndigheter borde kunna brytas, exempelvis i fråga om socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Socialtjänsten är den samhällsinstans som har närmast kontakt med unga som är på väg in i eller redan är en del av kriminella gäng. Trots det har socialtjänsten enligt lag ytterst begränsade möjligheter att delge information som kan hjälpa polisen att kartlägga våldet. Detta är oacceptabelt när vi samtidigt ser det grova våldet krypa allt längre ned i åldrarna.

På kommunal nivå ser vi hur kriminella gäng skapar stor osäkerhet i vissa stadsdelar och hur de rekryterar allt yngre personer till destruktiv kriminalitet. För att stoppa denna utveckling måste samhället slå tillbaka med full kraft genom att bland annat samverka för att attackera pengaflödet hos kriminella verksamheter. Regeringen bör snarast ge statliga myndigheter ett tydligt uppdrag att samverka med kommunerna för att bekämpa organiserad brottslighet, samt undanröja sekretesshindren så att vi mer effektivt kan förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet.

Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (M) Helsingborg

Axel Josefson, kommunstyrelsens ordförande (M) Göteborg

Anna Bergkvist Tenje, kommunstyrelsens ordförande (M) Växjö

Niklas Borg, kommunstyrelsens ordförande (M) Linköping

Anna König Jerlmyr, finansborgarråd (M) Stockholms stad