Så kan bristen på specialistläkare åtgärdas

Bristen på specialistläkare har genomsyrat svensk hälso- och sjukvård i decennier. Våra kollegor vittnar om en alltmer ansträngd arbetsmiljö samtidigt som vi ser att sjukskrivningstalen för läkare skjuter i höjden. 19 av 21 regioner beskriver att de har en brist på specialistläkare, särskilt stor är bristen på allmänläkare i primärvården. För att råda bot på bristen på specialistläkare har Sveriges läkarförbund tagit fram en ny kompetensförsörjningspolicy – Förutsättningar för en kompetensförsörjning i balans – med 47 förslag för att säkra kompetensförsörjningen av specialistläkare. 

En förutsättning för en hållbar arbetsmiljö och en rimlig arbetsbelastning för våra specialistläkare är att tillräckligt många läkare utbildas i samtliga delar av läkares utbildning, vilket nuvarande system med ett delat ansvar mellan stat och regioner inte lyckats lösa. Under de senaste åren har staten kraftigt utökat studieplatserna vid grundutbildningen för läkare. Dessvärre har regionerna inte utökat tjänsterna för läkares allmäntjänstgöring (AT) eller specialiseringstjänstgöring (ST) i motsvarande grad. Vi ser även att det saknas tjänster för bastjänstgöringen (BT). 

I praktiken innebär detta att bristen på specialistläkare kommer att förstärkas samtidigt som vi har en allt större grupp unga läkare som inte kommer vidare i yrket. 

Tiden mellan läkarexamen och färdig specialistläkare får inte förlängs på grund av att det råder brist på utbildningstjänster för de kliniska delarna av läkares utbildning. Vi vill därför att staten ska ha det övergripande ansvaret för att dimensionera antalet platser och samordna alla steg i läkares utbildning.

Läkare ägnar en betydande del av sin arbetstid åt administration, inte sällan upp mot en tredjedel av den totala arbetstiden. Läkare måste därför ges möjlighet att påverka sin arbetssituation samt få avlastning med administrativa uppgifter som inte behöver utföras av läkare. 

Alla i Sverige borde ha en fast namngiven läkare på sin vårdcentral som är huvudansvarig för dig och dina vårdbehov. Ska detta bli verklighet måste specialisterna i allmänmedicin bli fler. Då krävs också ett tak för hur många patienter man ska ansvara för.

Läkarförbundet vill att Sveriges riksdag, regering och regioner: 

1. Inför en särskild taxa vid nyetablering i glesbygd. För att stimulera etablering av små vårdgivare bör staten införa en särskild taxa/ersättning till vårdgivare vid nyetablering i glesbygd.

2. Reglerar fortbildningen. För att tydliggöra både arbetsgivarens och den enskilde läkarens ansvar för fortbildning krävs en reglerad fortbildning samt en individuell fortbildningsplan.

3. Ökar antalet AT-tjänster med 100 tjänster årligen. Enligt Läkarförbundets beräkning behöver antalet AT-tjänster kraftigt utökas med cirka 100 tjänster årligen fram till och med 2028. AT-flaskhalsen får konsekvenser för den enskilde läkaren som inte kommer vidare i sin utbildning. 

4. Premierar dubbelspecialisering inom bristspecialiteter. Arbetsgivare behöver därför göra det mer attraktivt för läkare att dubbelspecialisera sig inom bristspecialiteter, exempelvis genom att erbjuda specialistlön under perioden som läkaren utbildar sig.

5. Inkluderar personalperspektivet i upphandlingar av nya it-system. Nya it-system i hälso- och sjukvården ska underlätta administration och det vardagliga arbetet för läkare. Vi ser i dag att nya IT-system i hälso- och sjukvården ofta kommer på plats utan tillräckligt fokus på användarvänlighet.

6. Inrättar fler vårdnära funktioner som avlastar läkarnas administration. Läkare måste ges möjlighet att påverka sin egen arbetssituation samt få avlastning med de administrativa uppgifterna som inte behöver utföras av läkare.

Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges Läkarförbund