Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Så anpassas särskolans lokaler efter elevernas behov”

Grundsärskoleelever skulle behöva den absolut bästa tänkbara lärmiljön – men sitter ofta i den sämsta. Vi har kunskapen om hur vi förbättrar skolmiljön och den vill vi nu sprida till varenda skolförvaltning i Sverige, skriver företrädare för Funktionshinderbanan, Svalövs kommun, forskare och experter på lärmiljö.

Publicerad: 17 december 2021, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Vi har försökt skapa elevernas bästa klassrum. En kognitivt tillgänglig miljö som både är funktionell, snäll och förbaskat snygg,” skriver debattörerna.

Foto: Funktionshinderbanan


Ämnen i artikeln:

NPFSärskolanUndervisning

Tänk dig att du ska läsa en viktig text. Men i grannrummet övar någon på sin elgitarr. Ventilationen brusar. I korridoren slamrar folk med skåpsdörrar. Solen gassar och i fönstret finns ingen avskärmning så rummet är hett. När du tittar dig omkring är det ett rörigt kaos på alla väggar och i alla hyllor. Möblerna är ett hopplock, några i starka mönster – andra i skrikiga färger, inget hänger ihop. Luften är lite syrefattig av all värme. Och ljusrörsbelysningen blinkar lite grann. 

Detta är din arbetsplats varje dag. Känns det okej? Hade du accepterat det?

Lägg då till att du dessutom är född med en funktionsnedsättning, exempelvis autism, som gör det svårt för dig att sortera syn- eller ljudintryck. Det hade varit som att försöka jobba mitt i ett fruktansvärt dunkande disco.

Så ser det ut för många grundsärskoleelever runt omkring i landet. Dessa elever skulle behöva den absolut bästa tänkbara lärmiljön - men sitter ofta i den sämsta.

Det handlar inte bara om brist på kunskap. Kommunerna kämpar också med gamla skolbyggnader som ofta är byggda på 70- och 80-talen med en helt annan pedagogisk tanke i fokus. Att bygga om dessa skolor är både kostsamt och omständigt. De som in slutändan drabbas är eleverna – inte minst de med störst stödbehov.

I Svalöv hade man utmaningar med den fysiska miljön för sina grundsärskoleelever på högstadiet. Pedagogerna kontaktade därför oss på Funktionshinderbanan för att lära sig mer om hur de kunde förbättra den fysiska miljön och göra den mer kognitivt tillgänglig. 

Det slutade i ett omfattande projekt tillsammans med kommunen där Funktionshinderbanan samlade forskning och kunskap om hur man skapar en fysisk lärmiljö som uppfyller elevernas behov. 

I två år har Funktionshinderbanan jobbat tillsammans med Svalövs kommun, experter och sponsorer. Vi har intervjuat pedagogerna och pratat med eleverna, vi har tänkt till och skissat, rådfrågat psykologer och experter. För kunskapen finns ju. 

Nu står klassrummet i Svalöv klart – vi har försökt skapa elevernas bästa klassrum. En kognitivt tillgänglig miljö som både är funktionell, snäll och förbaskat snygg. 

Eleverna har fått mer yta, en egen ingång med klädförvaring, en naturligt och harmonisk färgsättning som människan biologiskt mår bra av. Vi har ljudsanerat rummen med tystare golv, ljuddämpande tyger, och ljudabsorbenter. Den nya möbleringen utgår ifrån en lärmiljöanalys genomförd med pedagogerna och kan användas flexibelt för olika pedagogiska situationer. Ljuset är dynamiskt och följer den biologiska dygnsrytmen och kan anpassas efter typ av aktivitet. 

Det är inte bara grundsärskolans elever som gynnas av att få sitta i en miljö som är anpassad efter dem - det är en rätt som varenda elev borde ha. För ingen kan gå i skolan i en lokal som påminner om ett disco och samtidigt lära sig något – varken elever eller vuxna. 

Det behövs fler skolförvaltningar och nyfikna pedagoger som de i Svalöv som är beredda att ta steget att lära sig mer om hur de kan skapa bättre lärmiljöer. 

Robin Berkhuizen
Initiativtagare Funktionshinderbanan

Bo Hejlskov Elvén
Leg. psykolog

Hans Dahlqvist
Utbildningschef Svalövs kommun

Anna PG
Ordkonstnär och intryckskänslig

Agneta Björck
Utbildare och handledare

Terese Österholm
Leg. psykolog

Anna Sjölund
Beteendevetare och författare

Viveka Lyberg Åhlander
Leg. logoped och professor i logopedi vid Åbo Akademi

Annelie Karlsson
Specialpedagog och författare

Anders Larsson
Lärmiljöstrateg Kinnarps 

Elias Kyhlbäck
Solutions architect Novemberbolaget

Johanna Laser
Marknadsansvarig Maxel

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

NPFSärskolanUndervisning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev