Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

S: Zombiekoncerner hör inte hemma i skolans värld

Zombiekoncernen John Bauer som nu över sju år efter sin konkurs kräver kommuner på skattepengar är ännu ett exempel på att vinstjakten i svensk skola har gått för långt. Det behövs en majoritet i riksdagen för att öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen, skriver ordföranden i utbildningsutskottet Gunilla Svantorp (S).

Publicerad: 2 februari 2021, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”John Bauer har sedan sin konkurs 2013 hemsökt flertalet kommuner och krävt mer skattepengar,” skriver Gunilla Svantorp.

Foto: Ron Sumners/Colourbox, Nils Jakobsson/Bildbyrån


Ämnen i artikeln:

SkolpengFriskolorVinster i välfärden

En zombie går runt i Skolsverige. Men till skillnad från de levande döda i skräckfilmerna är det mer skattemedel den hungrar efter. Den vinstdrivande friskolekoncernen John Bauer har sedan sin konkurs 2013 hemsökt flertalet kommuner och krävt mer skattepengar. Konkursboet anser att skolpengen för deras utbildningsverksamhet var för låg, trots att bolagets ägare då tog ut miljoner i vinst. Att friskolan nu kräver miljoner av Sveriges kommuner, senast i Malmö, visar på hur orimlig skolmarknaden är.

När John Bauer-koncernen gick i konkurs drabbades över 11 000 elever och 1 000 lärare som blev utan skola över en natt. Och när en friskola stänger ned är det kommunen som enligt lag har ansvaret att förse eleverna med nya skolplatser. Kommuner har alltså en ständig beredskap att städa upp efter friskolekoncerner.

Detta är dock ett ansvar som kommuner inte kompenseras för. I och med det så kallade skolpliktsansvaret har kommuner en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn kan erbjudas en skolplats och ta emot nyinflyttade barn. Det ansvaret kostar pengar. Friskolor har inte detta ansvar och de kostnaderna som medföljer. Men trots det ska kommuner betala ut lika stor ersättning i skolpeng till dem som till kommunala skolor. Med andra ord ersätts friskolor för ett ansvar de inte har. Det anser vi vara orimligt och ekonomiskt ineffektivt för skattebetalarna.

Det är inte svårt att förstå att den överkompensationen som friskolor får möjliggör stora vinster. John Bauer-koncernen gjorde år 2006 över 100 miljoner kronor i vinst. Ett aktuellt exempel är IES som 2019 delande ut 46,5 miljoner kronor till sina ägare, vilka inkluderar investmentbolag i Luxemburg.

Inte nog med att ”tjänsten” man erbjuder överkompenseras, dagens skolsystem möjliggör att friskolor kan använda sig av egna köer och kan etablera sig i gynnsamma lägen för att locka elever som ”är billigare att undervisa”. Genom att rikta sig till barn från studievana hem och ha lägre lärartäthet, lägre lärarbehörighet och lägre lärarlöner ökas vinstmarginalerna ytterligare. Det är inte konstigt att den svenska skolmarknaden är en attraktiv investering.

För oss socialdemokrater är det självklart att våra skattepengar ska användas till elevernas utbildning. Svensk skola ska och bör vara en bildningsintuition för våra barn, inte ett investeringsobjekt för kapitalplacerare. Att vinstdrivande friskolor inte bara överkompenseras, utan också verkar förvänta sig att kommuner ska betala ännu mer när affärerna gått dåligt, är horribelt. Förutom vinstjakt, förväntas det offentliga nu alltså betala också konkursbon och rättegångskostnader.

Detta är ett systemfel som behöver rättas till. Många av skolmarknadens avarter kan vi komma tillrätta med genom de förslag som lagts fram i utredningen ”En mer likvärdig skola”. Utredningen föreslår bland annat en förändring av hur skolpengen beräknas så att den blir mer rättvis och kompenserar kommuner för deras särskilda ansvar och merkostnader.

Zombiekoncernen John Bauer som nu över sju år efter konkurs kräver kommuner på skattepengar är ännu ett exempel på att vinstjakten i svensk skola har gått för långt. Allt fler inser att vi måste begränsa skolmarknaden samtidigt som partier som Moderaterna och Sverigedemokraterna fortsätter skydda friskolekoncernernas privilegier. Svensk skola behöver nu en majoritet i riksdagen för att öka likvärdigheten och bryta skolsegregationen.

Det är glädjande att många liberaler nu står bakom utredningens förslag. Vi hoppas att fler partier vågar se problemen med skolmarknaden och vill vara med att bygga svensk skola till att åter bli en av världens bästa och mest jämlika.

Gunilla Svantorp, ordförande (S) utbildningsutskottet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev