S: ”Vi vill öka jämlikheten i välfärden!”

Förslaget ökar omfördelningen för både kommuner och regioner, från drygt 10 miljarder kronor till 12. Den största ökningen blir för regionerna: från 2,3 miljarder kronor till 3,2. Vi menar att denna förstärkning behövs eftersom Sveriges invånare ska känna sig trygga med att de kan studera, besöka läkaren, ge barnen skolgång och om de behöver, ta del av äldrevården när de blir gamla, oavsett om de bor i Stockholm, Västerås eller Flen.

Idag kan det dock vara svårt för kommuner och regioner att uppfylla detta på grund av den ofta ansträngda ekonomiska situationen, läget är på vissa ställen akut. De föränd­ringar som föreslås är därför så pass angelägna att beslut om förstärkt utjämning behöver fattas redan i år, för att börja gälla 2020. Så kan de delar av landet som till exempel har att hantera en stor utflyttning av människor i arbetsför ålder, många äldre som behöver vård men få som arbetar, eller ett högt flyktingmottagande, ta emot en mer korrekt kompensation.

Vi håller med flera av de skribenter som på den här debattsidan påtalat de utmaningar som kommuner och regioner står inför. Inte minst demografiska sådana. Med allt fler barn och unga och allt fler äldre som lever längre. Båda dessa företeelser är förstås positiva, men kan innebära en utmaning för kommuner och regioners ekonomi. Inte minst där utflyttningen är stor samtidigt som skatteintäkterna förväntas växa långsammare framöver än under de senaste åren. Situationen ställer ökade krav på välfärdsverksamheterna och kommer att göra så under en lång tid framöver. Det råder inget tvivel om att välfärden behöver mer resurser.

Det är sant att det uppdaterade systemet för kostnadsutjämning gör att vissa tillväxtkommuner och regioner får ett försämrat utfall i utjämningen. Självklart kan det kännas tungt. Samtidigt är anledningen till att man får ett försämrat utfall att man bedöms ha relativt bättre förutsättningar och lägre kostnader. Därtill ligger den kompensation för merkostnader för tillväxt som fanns i det gamla kostnadsutjämningssystemet kvar och förstärks, de belopp som används för beräkning av kompensation för såväl kraftig ökning av antal barn och unga uppdateras och beloppen indexeras så att de inte urholkas framöver.

För att kompensera för de som får ett försämrat utfall i systemet finns även ett införandebidrag som begränsar genomslaget av förändringarna. I det nya förslaget för regionerna tas kompensation för flerbostadshus bort i den modell som ska uppskatta befolkningens vårdbehov. Den ersätts dock med kompensation för utbildningsbakgrund. Detta eftersom utbildningsnivå bättre säger något om ohälsa och vårdbehov än boendeformen flerfamiljshus.

Vi vet att ökade resurser är en del av lösningen för att kommunsektorn ska kunna hantera de utmaningar man står inför. Framförallt behövs fler generella statsbidrag, för 2020 tillför regeringen 3,5 miljarder men mer kommer att behövas. Andra åtgärder är också viktiga för att värna om och stärka välfärden. Staten, kommunerna och regionerna har ett gemensamt ansvar att tillsammans identifiera åtgärder som stärker välfärden, till exempel nya och förbättrade arbetssätt och ett innovativt nyttjande av teknik och digitala tjänster.

Vi socialdemokrater arbetar för ett starkare samhälle och tryggare Sverige - då är det självklart att prioritera jämlikhet för alla invånare i landet.

Lena Micko, civilminister (S)

Anders Henriksson, gruppledare för Socialdemokraterna i SKL